Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 DJUR OCH MÄNNISKOR.
»
— Ja, visst var han fnoskig, svarade Olle, som
hyvlade, så att spånorna rök omkring honom. Och
detta med hans flygmaskin var ju bara galenskaper,
men en snäll och beskedlig gosse var han i alla fall,
aldrig ett ont ord sade han om någon, och villig
var han att dela med sig av allt han hade.
— Nå, svarade mästarn. Det finns många snälla
och beskedliga gossar, och gossar som inte ha vridna
idéer. Låt honom löpa!
Anders kom nu in på en mekanisk verkstad, och
där började för honom ett nytt liv. Han var idel
ögon och öron. Ingenting undgick hans
uppmärksamhet. Människor och böcker, orsaker och verkan,
allt undersökte han noga, och allt hänförde han till
sin enda, allt uppslukande älsklingstanke: hur man
väl skulle kunna bygga en flygmaskin. Han höll
sig nu mestadels för sig själv, ty han hade fått en
grundlig avsmak för och misstanke till vänner.
Men det dröjde inte så länge förrän hans
kamrater började smått beundra honom, och hans
förmän märkte med förvåning hur blixtsnabb han var
i sin uppfattning och hur riktigt han drog alla
slutsatser av ett en gång givet ämne. Han hade det
ganska svårt, men han frågade litet efter om han
svalt eller frös, bara hans arbete gick framåt.
Så småningom kom man underfund med att Anders
höll på med att konstruera en flygmaskin, och
kamraterna sade: Ja, skall någon gå i land därmed, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
