Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÅ SKOGEN SLOG UT. l8l
efter en kall vinter. Grannhustrun hade varit inne
för att öppna fönstret, och då hade hon rullat ner
den gröna rullgardinen, för att ej solen skulle skina
mitt i ansiktet pä den sjuka, medan hon var borta.
Hon hade nämligen gått till skogen med sin lille
gosse; de skulle ut för att se, hur långt det var
lidet med våren.
Grannhustrun var så snäll. Hon hade det själv
knappt, ty hon var änka efter en arbetare, men hon
och hennes lille gosse kommo ofta in och tittade
till den ensamma gamla kvinnan och gjorde henne
de små tjänster de kunde, så som fattigt folk för
det mesta brukar hjälpa varandra. Men annars hade
jungfru Lisa icke en enda släkting eller vän i hela
världen. Hon var född ute på en bondgård vid
Isefjorden, och hon hade växt upp mellan skogar
och fält i ett lyckligt hem. Men så dogo
föräldrarna, och hon måste ut och tjäna. Först kom hon
till herrgården och sedan till Köpenhamn. Där hade
hon tjänat i flera familjer, tills hon slutligen kom
till en skollärarefamilj, där hon tjänade, så länge
hon kunde arbeta. Det var människor med små
inkomster och stor familj, och där var fullt upp att
göra från morgon till kväll. Men det var snälla
människor, och de betraktade Lisa nästan som en
medlem av familjen. Hon tog alltid den drygaste
delen av arbetet på sig, och hon gjorde det så gärna,
ty hon höll så innerligt av sitt herrskap. Och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
