Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riddaren som icke kunde glömma sig själv.
För många hundra år sedan låg det ett stort
slott uppe på ett berg djupt inne i skogarna,
som kallades »Det dolda slottet». Här bodde
en riddersman, som hette Arvid Brask. Han hade
i många år tjänat kungen, men hade kommit i något
krakel med härskaren. Därför hade han nu dragit
sig undan världen och människorna och levde långt
från hovet och dess bullersamma liv, på sin
fäderneborg. Hans hustru var död, men han hade tre söner
och tre döttrar, vilka han uppfostrade pä sitt eget
vis, och som levde med honom i den stora
ensamheten. Slottet var byggt av gråsten, av samma
färg som berget varpå det reste sig, och det låg så
undangömt i de täta tallskogarna, att sällan eller
aldrig någon obekant hittade vägen dit.
Man fick lov att noga känna vägarna, som ledde
upp till dess murar, för att kunna komma rätt fram;
och till och med hararna, som löpte i skogen, kunde
tumla alldeles förfärade baklänges, när de i sitt ystra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
