Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sydöstra Finland såsom ryskt guvernement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem. Detta var orsaken till, att ränteförhöjningen blef
donatariernas första och närmaste sträfvan. De hade också
tillräckligt många tillfällen att utan direkt lagbrott
förtrycka bönderna, för att icke dessa, till undvikande af
någonting värre, på många orter frivilligt skulle ha fogat sig
i förhöjda räntor och ökade dagsvärken. Men på andra orter
vägrade de, och då måste frågan om böndernas och deras
herrars ställning till hvarandra afgöras af domstol.
Bland sålunda uppkomna tvistigheter var rättegången
mellan innehafvaren af Taubila donationsgods i Pyhäjärvi
socken, brigadieren baron Andreas Freedericksz, och hans
underlydande bönder den ojämförligt viktigaste. Ifrån år 1785
bildar den under ett kvart sekel likasom en kungsåder, längs
hvilken hela donationsfrågan glider mot sitt afgörande, och
vida omkring i det ryska Finland värkade Taubila böndernas
segrar och nederlag på deras ståndsbröders ställning.[1]
Under åren närmast före Taubila affärens uppkomst hade
såväl underrätterna som senaten i Petersburg förklarat
åtskilliga donationsgods för allodialfrälsen och i konsekvens
därmed tillerkänt ägarena rätt att efter behag höja sina
underhafvandes arrende. 1728 års räntebestämmelser, hvilkas
bindande kraft sålunda upphäfdes, hade också länge ansetts
föråldrade, hvarför regeringen år 1765 förordnat om
värkställande af en ny jordrefning och skattläggning i Finland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
