Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saken till genombrottet komme nedifrån, kunde naturligtvis
intet varseblifvas, med mindre begge molnlagren
genom-brötes. Man skulle i så fall under alla omständigheter,
åtminstone vid de tillfällen, då fläcken befunne sig midt på
solskifvan, kunna se ända ned till den mörka, kalla
solkroppen. Vid åtminstone ena sidan af den del af denna,
som vore synlig, skulle man, isynnerhet om fläcken låge
nära ena solranden, j emväl varseblifva en grå rand af det
undre molnlagret, samt, om hålet i fotosferen vore större
än i det grå molnlagret, en sak, som nästan med
nödvändighet måste blifva händelsen, antingen genombrottet skedde
nedifrån eller uppifrån, skulle man, äfven när fläcken
befunne sig midt på solskifvan, se denna gråa bård, men i
så fall på alla håll omgifvande den inre, mörkare kärnan.
Enligt den Herschelska theorien, vare sig den ursprungliga
eller den af Sir John Herschel modifierade, skulle således
fläckarnes mörka kärnor vara delar af den inre solkroppen,
som på grund af genombrott i de densamma omhöljande
molnlagren blefve synliga, medan penumbrorna utgjordes af
de delar af det mellan solkroppen och fotosferen liggande
molnlagret, som jemväl blefve synliga genom den öppning,
som brutits i fotosferen.
Om vi närmare besinna, huru enligt denna teori
företeelsernas detaljer måste gestalta sig, skola vi finna, att de
i allo måste öfverensstämma med hvad man sett. Annat
kan i sjelfva verket ej väntas af en theori, uppgjord och
utvecklad af tvenne så erfarna och snillrika praktiska
astronomer, som Herschel far och son. I detta hänseende var
således intet att invända mot theorien, och dertill fans hos
densamma något, som måste göra den särskildt tilltalande
för mången; den antog solens beboelighet. Och detta är
något, som de fleste mer eller mindre medvetet dock alltid
vilja finna hos theorierna öfver himlakropparnes natur, ty,
som den berömde astronomen Bessel säger med afseende
på månens beboelighet: “det finnes på jorden många
känsliga lijertan, som så gerna vilja finna medkänsla äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
