Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sådana hastigheter, att de stiga till utomordentliga
höjder.
Det är jemväl sjelfklart, att just på grund af den ha»
stighet, hvarmed gaserna frambryta, delar af fotosferen
måste tryckas upp kring det ställe, der utbrottet sker, och
då dessa lyftas upp öfver fotosferens allmänna yta, blifva
de mindre fördunklade af de solen närmast omgifvande
gashöljena än fotosferen. De blifva derför ljusare än denna,
och visa sig som facklor.
Å andra sidan är det klart, att när de i närheten af
utbrottsstället samlade gaserna utrusa, kommer det öfver
dem hvilande höljet att sänka sig, och denna sänkning
måste på grund af trögheten hos de sjunkande massorna
fortfara ännu, sedan gasöfverskottet tömts. En större eller
mindre insänkning måste derför uppstå å en eller möjligen
begge sidorna af facklan. Hit samlas gaser af samma slag
som de, hvilka närmast omgifva solen. Stället kommer
derför att visa sig mörkt. Men sidoväggarne i
nedsänk-ningen bestå ej af fasta, utan molnformiga ämnen. Dessa
komma på samma gång, som den nyss omtalade
inströmningen af gaser eger rum, att i långa smala trådar skjuta
in ett stycke mot fläckens midt. Och då dessa tungor ligga
högre än fläckens botten, bli de ljusare, än kärnfläcken,
dunklare än fotosferen, och bilda penumbran. Att med en
sådan form och bildning af solfläckame de förändringar i
dessa, som jag i första föreläsningen skildrade, med lätthet
både kunna och måste försiggå, behöfver knappt ens
antydas. Alltför mycket i detalj anser jag mig för öfrigt ej
böra ingå derpå, ty jag är den förste att. erkänna, att vi
ej här befinna oss på säker botten, utan i ej så ringa mån
på hypothesernas svigtande mark.
Det finnes ännu ett förhållande, med hvilket vi så
mycket hellre böra sysselsätta oss, som det för oss jordinvånare
har ett mer än rent vetenskapligt intresse. Man har funnit, att
vissa magnetiska förhållanden hafva alldeles samma
elfvaårs-period, som solfläckame, och dessutom, att norrskenen hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
