Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 Det nya Sverige
upp samhällsfrågorna, innan de ännu blifvit aktuella, blifvit
politiska spörsmål och dragits in i partipolitikens hvirfvel, sätta
dem under debatt och söka länka in diskussionen om dem i
fruktbara riktningar.
I öfverensstämmelse härmed glider den politiska tidskriftens
tyngdpunkt öfver på området för en djupare sedt
socialpolitisk behandling af spörsmålen, dessa må sedan gälla
författnings- och förvaltningspolitik, försvarspolitik och utrikespolitik
eller socialpolitik i specifik mening med i första rummet
kroppsarbetareklassens alla olika frågor om föreningsväsen,
arbetareskydd och arbetareförsäkring, egna hem o. s. v. Men ett
effektivt socialt reformarbete är möjligt endast under ett intensivt
ekonomiskt framåtskridande. Åt närings- och samfärdselpolitik
skall också lämnas ett betydande rum i denna tidskrift, som
på samma gång vill bli ett organ, i hvilket det praktiska lifvets
män skola få tala ut sin mening och föra fram sina synpunkter.
Det torde vara af en viss betydelse, om den svenska
allmänheten, som hittills i våra för en större publik afsedda
tidskrifter funnit väsentligen ett intresse tillgodosedt: det estetiska, nu
kunde nås af grundligare inlägg än dagspressen i regel kan
erbjuda i frågor, som röra vårt praktiska arbete.
Kulturarbetet i Norrland och emigrationsproblemet,
kvinnorörelsen, sträfvandena till reformer inom fattigvård, rättskipning
och skattelagstiftning beteckna vidare enskilda mera betydande
spörsmål, åt hvilka tidskriften hoppas kunna småningom ägna
ingående uppmärksamhet. Detsamma gäller frågor, som röra
uppfostran, i vidaste omfattning: undervisningsväsen, värneplikt,
nykterhet och sedlighet.
Hvar och en känner ju paradoxen, att Sveriges enda
utrikespolitik är att icke ha någon utrikespolitik. En kännedom om
krafternas spel i världspolitiken kunde därför hos oss ha betydelse
endast som näring åt privat nyfikenhet. Det torde dock nu
boija gå upp för oss, hvilket fattigdomsbevis för vårt folk den
paradoxen i själfva verket innebär. Förhållandet är icke det,
att det står oss fritt att undvika konflikter med andra allt
eftersom vi behaga i vår fredskärlek eller stridslystnad — ett folk
måste blott därigenom att det existerar nödvändigt komma i
vägen för andras intressen och utsättas för angrepp. Det står
oss lika litet öppet att välja våra utrikespolitiska uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
