Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Adrian .Molin
afvägdt och utmejsladt. Man jämföre England och Sverige.
Formen har sin stora betydelse, men allt kommer an på den
nationella kraft, de politiska idéer, den personliga och politiska
förmåga, som arbetar i och med dessa former. Sverige kunde
ha styrts väl med sin fyrståndsrepresentation ända fram till
våra dagar, då det moderna genombrottet i handel och industri
hos oss skedde först in på 80-talet, det är lika säkert som
att det styrts sorgligen illa med sitt tvåkaminarsystem up
to date.
Den öfverskattning af formens betydelse, med ett ord den
formalism, som ligger bakom vår stora författningsstrid och
tänjde ut den öfver årtionden till men för vårt nationella arbete,
därför att våra liberala politiker prompt ville skaffa oss en
representation efter utländsk schablon, innan vår egen var
ut-lefvad och dess afveckling hunnit ge antydan om en ny form
på den historiskt gifna grunden, den betecknar en svaghet, som
bottnar i vårt folks bristande arbetsduglighet och handlingskraft.
När ett folk åter i känslan af lifsmod och lifskraft och
eg-gadt af expansionsdrift ägnar sitt arbete åt stora reella,
praktiska uppgifter, åt att lägga ett nytt land under kultur eller i
ett gammalt kulturland bygga upp ett nytt näringslif, skapa t.
ex. en storindustri i modern mening, då har det annat att
tänka på än att årtionden igenom tvista om författningsformer.
Hur oändligt liten roll ha icke författningsspörsmål under det
sista århundradet spelat t. ex. i Förenta Staterna. De stora politiska
tvistefrågorna ha varit af rent praktisk art, negerfrågan, som
afgjordes med ett svärdshugg, mynlfotsfrågan som lösts under
stridens gång — och det brusande arbetets gång — så godt
som oförmärkt i enlighet med erfarenhetens småningom
utkristalliserade domslut. Man tar sig ett politiskt bondrus när det
gäller val till president. Och så arbetar man vidare som om
ingenting af större betydelse händt, arbetar, arbetar i den
känslan, att landets öde ändå ligger i sista hand icke hos en mer
eller mindre korrumperad representation utan i folkets
intelligens, uthållighet och arbetsglädje och framför allt i dess
obrottsliga allmänanda, när det gäller.
Och i England. Där har man visserligen silt slag af
formalism, yttrande sig i engelsmännens kända sega fasthållande vid
redan gifna former och traditioner, men den formalismen ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
