Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och utrikespolitiken
37
sig med tanken, att ju ingen har tid att följa med förändringarna
i hela det orsakskomplex, hvilket sträcker sig frän folk- och
statskaraktärernas inkommensurabla storheter till längden och
antalet af mötesspår och perronger vid de mot gränsen löpande
banornas stationer.
Det senare var ju militärens sak att halla reda pä. Och
hvad det förra beträffar, så hade man ju då och då, när tiden
tillåtit, tittat på någon »ledare» som såg intressant ut.
Dessutom gick man ju på Offenbach så ofta man kom åt, läste
franska romaner och hörde tysk musik, så nog hade man något
hum om folkkaraktärerna. Hvilket hum i hufvudsak gick ut
pà att fransmännen voro betydligt finare och styfvare än
tyskarna, som därför borde ha smörj att vänta. Man var helt
enkelt förbittrad, när utgången af striderna ej stämde med den
franska litteraturens öfverlägsenhet öfver den tyska, och de enda
tvä svenska tidningar, som dristat sig att något bättre ha reda
på sakerna, fingo i prenumerantaffall böta för sitt preusseri.
Men mycket vatten har runnit sedan dess. Nu höras för
visso ej svenska tidningar beklaga sig, när »tidningspressen
öfversållas med detaljerade och till Preussens favör på allt sätt
utsmyckade telegrammer».1 Lärdomarna från 1870 ha vi
onekligen under tidens lopp lyckats tillägna oss. Den forna
franskbeundran har förbvtts i en ännu stadigare kolartro på allt hvad
tyskt heter, och preussiskt tungomål har förklarats för det
grundläggande» i svensk elementarundervisning. Vetenskap och
tysk vetenskap äro för flere än som skulle vilja medge det
identiska begrepp, och våra tidningars utrikespolitik härstammar i
minst lika hög grad från Berlin, som den förr flöt ur
Paristidningarnas spalter.
Vi ha sannerligen inga berättigade anspråk att komma lika
helskinnade från tyskeriets krasch på detta område som vi
und-sluppo fransoseriets. Man må göra det tankeexperimentet — om
det nu är blott ett tankeexperiment — att föreställa oss i en
kritisk situation vara tysk militär eller politisk opinion lika
underkastade, som Ryssland var det fore och under kriget med
Japan. Frän den stora tyska generalstaben utgick som lösen,
att ryssarne skulle med all makt uppmuntras, och världens främ-
1 Upplysande skildringar af den tidens utrikespolitiska insikt finnas i
Warburg, Viktor Rydberg, 2: 146 o. f. samt i Hjärne, Blandade spörsmål, 302 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
