Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och utrikespolitiken 45
icke behöffue förundrat om i war tijdh illa tilgåår. . Werlden
ar altijdh sich sielffuo lijck, hon är altijdh bullersam och
mö-dhosam at wara vthi. Then i werldenne wara skal han moste
wenia sich widh at lijdha mera ondt än gott.»
Dessa Olai Petri ord i inledningen till hans Swenska Cröneka
ha nog ännu i dag sin fulla giltighet. Vi hade länge slumrat
i novembertraktatens hägn och drömt om »Skandinaviens
neutralisering». Men sedan ljolåret har åter verklighetssinnet något
börjat vakna till lif. Det begaf sig så, att den svenska flottans
stridsöfningar i trakten af Kristianiafjorden tarfvades för att
tvinga fredens föregångsfolk till nödtorftig åtlydnad af beseglade
traktater — de traktater och föreningsaftal, på hvilka vi
grundat hela vår säkerhet. Man »seer liär huru litit man liafluer
forlåta sich vppå menniskiors förbund, ää huru stark the äro.
Ther kan en ringa sack komma som gör all bref!’ och insigel,
ordh och förplichtelsc, til intit, och kommer så thet oss til skadha
som wij achtade oss til gagn.» Lärdomen var bitter, men den
har börjat verka.
Huru djupt okunniga voro vi ej om hvad som spirade och
växte i Norge, om de krafter som där rörde sig lätt under ytan!
Ehuru unionen enhälligt och ljudligt bekändes vara ett
»lifs-intresse», ehuru dess »befastande» var så angeläget, att det ej
fick störas ens af arbete på dess häfdande i realiteter, kommo
fjolårets händelser som en öfverraskning] för de allra flesta, i
synnerhet för dem, som särskildt beflitat sig om att, ledda af
sympatiens »förståelse», hemta det unionella evighetsrikets
binde-och lösenycklar från Norge.
Detta ha vi att lägga på minnet. Under ett par årtionden
voro Norges stora författare populärare hos oss än några af våra
egna. Vår ungdom lifnärde sig af deras tankar, och ingen svensk
kompositör spelades så flitigt som (irieg. Ibsens besök voro
för den svenska kulturen paraddagar i stor uniform.
Alla som tro, att man skaffar sig pålitlig kunskap om
främmande stater och folk genom att läsa deras romaner, se på
deras taflor, beundra deras musik och beklappa deras
skådespelare, borde verkligen något besinna, huru vi svenskar beflitat
oss i den vägen gent emot Norge — och huru utomordentligt
enfaldiga vi tedde oss den dag, det blef frågan om annat än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
