Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och utrikespolitiken 41
Lyckas något sådant en gång, innebär det alltid frestelse att ånyo
vinna något på samma sätt, hvarigenom, enligt redan vunnen
erfarenhet, ju intet riskerades. Och så kommer den dag, då en
fordran framställes, af hvilken hedern eller andra för mången
påtagligare lifsintressen hotas, och som man måste motsätta sig.
Dä skördas frukten af det försummade fredsarbetet.
Detta har Clausewitz gifvit en klassisk formulering. Utgående
från hufvudsynpunkten att kriget blott är det yttersta af de
medel, hvarigenom en motståndare tvingar en annan att
underkasta sig hans vilja, framhåller han huru krigsfaran uppväxer
ur motståndarens uppfattning af egenskaperna och
motståndskraften hos den, som skall betvingas, »auch fur denjenigen
Faktor ini Widerstandsprodukt, der nicht auf äussere Dinge
be-ruth, nämlich den Willen. Dieser Wille ist kein ganz
unbe-kanntes; er thut sich kund fur das was er morgen sein wird,
in dem was er heute war... es kann also jeder der beiden
(iegner den Andern grossentheils schön aus dem beurtheilen
was er ist, was er tfrut.»
Hvad andra stater och deras ledare tilltro sig att utan obehag
och med skälig utsikt till framgång kunna vedervåga mot oss —
(let utgör de oundkomligaste realiteter, äfven om de onda
anslagen ej skulle gå i fullbordan på grund af andra
mellankom-mandc konjunkturer. Sådana konjunkturers utnyttjande till de
egna intressenas och den egna säkerhetens skydd utgör
diplomatiens arbetsuppgift, men, som ofvan sagts, de
fredsbefräm-jande resultaten undandraga sig samtidens kunskap, ty de äro
negativa och bestå i, att man ej nödgats böja sig för en annans
vilja och initiativkraft.
Den norska politikens ledande män hade studerat oss med
djupaste intresse och stor framgång, hade tagit vårt mått, från
unionskonungen till talarne i A-salen för strejkande eller
lock-outade arbetare. Och den af dem vedervågade öfverrumplingen
lyckades — i hufvudsak. Ett beundrande Europa såg hvad som
skedde, sjöng vårt lof — och utrikesministerierna skrefvo sig till
minnes. Så långt tålde vi alltså det som går fore kallt stål,
och det måttet är af allra djupaste intresse att känna — i svn-
habe Icli alzeitt gethan, vndt durch Gottes gnade viell Vnglücks damitt
abge-wandt. — Politlsches Testament des grossen Kurfürsten 1667.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
