Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och utrikespolitiken
47
aggression upon this country) därest något försök göres att inom
afganskt territorium bygga en järnväg i förbindelse med de ryska
strategiska järnvägarna. Om genom slapphet, blindhet eller
feghet England skulle tillåta ett ryskt absorberande af
Afganistan, om ryska strategiska järnvägar tillåtas krypa allt närmare
den gräns vi äro skyldiga att försvara, då skall vårt land
oundvikligen få böta därför genom att tvingas underhålla en armé,
mycket större än någon vi kunna med jämnmod tänka oss.»
Detta uttalande 1 ger definitionen på den politik, England
anser nödvändigt att häfda i Asien. Och i samma stund detta
häfdande ej med full säkerhet kan ske på militär väg, eller
England eljest af en eller annan orsak är mer hågadt att genom
lämpliga eftergifter på andra håll än genom hänvisning till
kraftmedel förskaffa sin skyddsformel efterföljd — i samma stund
kan något ske, som på det närmaste berör hvarje stat, som
träffas af någon det ryska rikets expansionslinjer.
Den situationen är ny. Många väder ha blåst sedan
novembertraktatens dagar, och stora järnvägsbroar äro dragna öfver
Roder, som för femtio år sedan ej voro kartlagda — men i hvad
mån ha vi egentligen gjort klart för oss de totalt nydanade och
nydanande faktorer, med hvilka man nu liar att räkna? Vi
behöfva blott i minnet återkalla alla funderingar i tal och skrift
angående huru England kunde väntas uppträda mot befästningar
på Åland, mot isfria ryska hamnar vid Ishafvet, öfverhufvud
taget mot ryskt framträngande västerut, för att få klart för oss,
att vi gått och halft om halft förlitat oss på nu obefintliga
maktförhållanden, att vi förvisso ej tillräckligt uppmärksammat
»afgörande förändringar i stormakternas inbördes förhållanden
liksom i nutidskrigens karaktär». Och allmänhetens liknöjdhet
har afspeglats i de ansvarige männens och myndigheternas
ömklighet. Ha väl nutidens svenskar, om de eljest alls bekymrat
sig oni dessa riksvårdande ärenden, kunnat tillerkänna »them,
vij om riksens saaker betrott hafve, vakenheet, försichtigheet,
förstånnd och trooheet, der någon novitet förnimmes till vår
och fäderneslandsens skade yppas och oppvexa?» — ord, hvilka
en gång en svensk konung manande riktade till sitt lands re-
1 Jämte ett besläktadt af Lörd Lansdowne angående Persiska viken samt
det den 11 november 1893 daterade bref, i hvilket emiren af Afganistan
tillförsäkras Englands bistånd i händelse af främmande makts ingrepp i hans land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
