Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och utrikespolitiken
49
Om ett land med anspråkslösare politik än ett världsväldes
ej har så världsomspännande beräkningar att sammanhålla, så
är det därför ingalunda mindre angeläget att med all görlig flit
och uppmärksamhet följa dessa kalkyler. Sedan stormakter
funnits till i världen, ha just dylika beräkningar visat stor
benägenhet att som bekvämt bytesmedel använda alla sådana
smärre maktfaktorer, hvilka ådagalagt mer benägenhet att
viljelöst låta sig utnyttjas i kalkylerna än att oaflåtligt vaka öfver
själfbestånd och handlingsfrihet.
Här har blott kunnat uppdragas konturerna för en af den
nutida jämviktsformelns inre förskjutningar. En annan, fullt
lika viktig, skulle fordra än mer utrymme. Det är den för
hvaije dag allt mer skärpta motsatsen mellan Tyskland och
England — mellan det land, hvars kraftiga, barnrika folk och
ständigt sig fulländande och växande industri oafvisligen fordrar
allt större afsättningsområden, och den mäktiga ras, som fått
förköpsrätten till storvälden i alla främmande världsdelar. Ehuru
sist inträdt i leken, påfordrar Tyskland öppet och ej utan vinkar
med den pansrade näfven andel i allt det, som för
Europa-Amerikas expansion och industri ter sig som en naturlig arfvedel
— alla de färgade folkens länder. Men för dessa har den
engelska rasen hittills hyst känslor, ej obesläktade med Gustaf
Vasas för »sådane ägor, som obygde ligga».
England sitter i denna stund med håfvor i händerna, hvilka
endast till* mindre del äro utnyttjade och hvilka lämna rum för
seklers folkökning och odlingssegrar. Men det engelska väldets
nuvarande organisation lämnar ej mycket hopp öfrigt, att de
skola kunna oförminskade bevaras åt ofödda släkten. Nutidens
största och skickelsedigraste fråga på världspolitikens område
är denna — skall det engelska imperiets omdaning kunna i tid
genomföras? Eller skall, innan alla världsväldets nu splittrade
krafter samlats, striden utbryta mellan tidens tvänne
målmedvetnaste krafter — Englands vilja att behålla sina utmärker och
Tysklands åtrå till hvad dess behof och dess styrka kräfver?
Med ett kaos och dess okända möjligheter i öster och i
väster tvänne högt syftande statsorganismers stridiga viljor kräfver
Sveriges fortsatta och trygga bestånd en vida vaknare och mer
insiktsfull utrikespolitik, än vi ägt allt sedan den längesen
förflutna tid, då Sveriges konungar voro stormän på detta om-
Det nya Soerige. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
