Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultur ocli frihet
83
niskans brist på jämvikt och inre ledning, hennes alltjämt
tilltagande osäkerhet och oro stå upptecknade. Det skulle till och
med kunna hända, att denna människa icke lefver under sämre
former för samlif, än hon förtjänar.
Men däremot frukta vi storligen, att i den högst intelligenta
ocli sinnrika apparat för allmänt väl, som heter det moderna
kultursamhället, motsatsen mellan det gemensamma bästa och
det enskilda intresset ofta, alltför ofta måste visa sig vara
synnerligen svårartad, ja principiellt outrotlig, emedan den hör till
sakens egen natur. Det heter väl, att kulturen verkar blott för
allas lycka. Dock — »allas lycka» är en fond, som icke kan
bildas och underhållas utan att taga från de få starke och lägga
till de många svage, och till hvilken den verkligt frigjorde alltid
måste känna sig mycket starkt frestad att sätta sin egen
privatlycka i ställningen af undantaget från regeln. Men i en sådan
ställning bryter individualismen punktuellt genom kulturismen
och afkastar masken. Då röjer sig, att hvad som är frihet icke
är kultur och att hvad som kallas kultur icke smakar af frihet.
Däremot hysa vi den öfvertygelsen, att den som sätter ett nej
mot t. ex. familjens och folkets väsen också säger nej till sin
egen personlighet.
Vi frukta alltså, att vi bittert missräkna oss på den moderna
kulturutvecklingens frihetsvänlighet. Dess jämnstrukna, i
grunden andefattiga opersonlighet varslar icke godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
