Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILITÄRA HUMANITETSKRAF
af löjtnant Ernst Liljedahl.
Ar det en glädjande sanning, att det på nytt böljat sjuda a i
vårkraft i den svenska folkstammen, så är det af vikt, att vi
skarpare än förr observera de fula lyten hos vårt folk, hvilka
kunna försena eller omintetgöra det nationella uppsvinget.
Svenskarna äro ett snällt och tåligt släkte, som fördrager många
förolämpningar af sina egna, men en gång väckt till besinning
öfver lojhetens stora risk, är vårt folklynne öppet för den stolta
harm, som alltid lågar ut från en kränkt nationalkänsla för alt
positivt öfvergå i yrkandet på effektiva reformer.
Genom den nya härordningens djupa grepp i vårt folks lif
och lifsintressen har det militära ståndet fått en alltmer ökad
betydelse, och kasernen har nominellt nått den höga rangen af
en uppfostringsanstalt. Men 1901 års stora reform hade tyvärr
endast förberedts af köldilarna österifrån och den isolerade
försvarsrörelsen här hemma, som blott bjöd på tvenne uppslag:
försvarets tekniska fulländning och folkmajoritetens
nationalise-ring genom lofsånger öfver kasernlifvets förträfflighet.
Som bekant behöfver ett folks värnkraft äfven bättre
resurser än militär teknik och militär lyrik. Det är
medborgarandan, som skall gå i fält, om kriget kommer, och då ett folk
icke uteslutande består af klara tänkare, som omedelbart inse
värnpliktens öfverindividuella syfte, så nödgas vi — och det är
en välgörande nödvändighet — genom militärbefälets etiska och
pedagogiska nit försöka binda soldaterna vid den ordning, som
kan göra försvaret populärt och värnpliktsskolan till en
fostrande makt inom nationen. Utom de sociala och politiska
reformer, som kunna bidraga att lyfta upp nya folklager till
na-tionalmedvetandets nivå och gifva dem del af den kulturkänsla,
utan hvilken fosterlandskärleken snart förrostar, behöfva vi en
djupare uppfattning af det lärarekall, som åligger arméns och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
