Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Militfira humanitetskraf
systemets anda och icke personerna vi anklaga. Skall det kunna
ljusna därhän att våra ungdomar från åker och fabrik gå till
sin militärtjänst visserligen icke som till en fest, ty ett hårdt
arbete utanför ens naturliga lifsgärning ger svårligen någon
feststämning, men i känslan af en allvarlig pliktuppfyllelse, då
behöfva vi ledas af djupare reformsyften än sådana, som stanna
vid vänligt leende försäkringar om att »mycket göres» redan
nu för de värnpliktige. Där idealet af ett starkt svenskt folk
silat in en stråle ljus i vårt sinne och ledt vårt arbete, kunna
inga öfverloppsgärningar upptäckas.
Vi förbise icke den stora betydelsen af de yttre
anordningarna å kasernområden och lägerplatser, såsom goda
förläggningsförhållanden, badanordningar, läsrum, idrottsmateriel m. m.
Allt sådant måste iordningställas och vara föremål för
arméfördelningschefernas inspektion, men erfarenheten visar dock,
att den kraft, som i sista hand afgör den militära andans
lifs-riktning, aldrig kommer utifrån utan städse är att vänta inifrån
den goda viljans värld. Vår tid har nått upp till en svindlande
öfvertro på de sociala reformernas förmåga att omdana viljor
och lynnen, så det är behöfligt att vi nyktra till och åter anamma
den mångtusenåriga läran om själens herravälde öfver sin
omgifning. Allt beror i försvarsfrågan på nationens vilja att lefva
och allt i värnpliktsfrågan, hvad tjänstgöringstiden beträffar, på
officerskårens håg att i sin mån skapa det nya Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
