Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Axel Schotte
icke fullföljas för långt. Domstolarnas och särskildt Högsta
domstolens, såsom sista instans, tid och verksamhet äro så
utfyllda af de egentliga rättegångsmålens handläggning, att en
mera betydande utvidgning af domstolarnas kompetens måste
medföra ett för de rättssökande högst menligt fördröjande af
rättskipningen.
Man beträdde därför jämväl andra vägar.
Statsministeräm-betets inrättande 1876 har, om ock motiven för denna
organisationsändring närmast hämtades från vikten att gifva styrka och
sammanhållning åt Konungens rådkammare, i realiteten verkat
till möjliggörande af större samarbete mellan regering och
riksdag och således stärkt statsrådets politiska ställning.
Ett annat och vida mer betydande steg i samma riktning
togs vid 1903 års riksdag genom det af konstitutionsutskottet
framlagda och af riksdagen med stor enhällighet biträdda
förslaget om utredning rörande inrättande af en särskild
administrativ Högsta domstol eller så kallad Regeringsrätt.1 De
hufvudsakliga skäl, som i riksdagsskrifvelsen anfördes för det framlagda
förslaget, voro dels nödvändigheten att bereda statsrådet lättnad
i dess alltjämt växande och mångskiftande arbetsbörda, dels ock
vikten af att de administrativa besvärsmålen i sista instans un-
hafva emellertid sedermera åtskilliga öfverflyttats till de allmänna domstolarna
genom särskilda författningar. Så t. ex. öfverfördes i87i vissa fattigvårdsmål
från regeringens handläggning till Högsta domstolen; men denna anordning
upphörde 189b därigenom, att Kammarrätten blef sista instans i dessa mål.
1 Vid flera föregående tillfällen har frågan om en Regeringsrätt varit å bane,
första gången vid 1853—54 års riksdag, då förslag därom väcktes af grefve
Gustaf Lagerbjelke. Riksdagen antog ock ett fullständigt förslag om
upprättande af en Regeringsrätt, hvilket förslag dock genom riksståndens skiljaktiga
beslut förföll vid 1856—58 års riksdag. Vid 1872 års riksdag väckte hr JR.
Carlén motion om inrättande af en särskild statsrådsberedning för
besvärsmålen. Åren 1897 och 1899 framlades af lir A. W. Ljungman motioner om
upprättande af en Regeringsrätt i hufvudsaklig anslutning till beslutet vid
1853—54 års riksdag. Intet af nu nämnda förslag tillvann sig emellertid
riksdagens bifall. Ett flertal reservanter mot de afstjTkande betänkanden i
ämnet) som afgåfvos af 1897 och 1899 årens konstitutionsutskott,
påyrkade emellertid skrifvelse till Kungl. Maj:t om utredning rörande en
Regeringsrätt. I syfte att bereda regeringens medlemmar lättnad i de administrativa
besvärsmålens behandling har också af Kungl. Maj:t vid olika tillfällen föreslagits
ökning af antalet konsultativa statsråd (första gången till riksdagen 1856—
58), förslag som emellertid icke godkänts af riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
