Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska statsförvaltningens omorganisation
Kil
att från Högsta domstolen till Regeringsrätten öfverflytta en och
annan grupp af mål, som nu fullföljas i domstolsväg, — i
sådant hänseende har särskildt nämnts skiftesmålen — och att
återlämna till administrativ behandling andra mål, som tidigare
öfverflyttats till de allmänna domstolarna.
Det bör i detta sammanhang göras gällande, att
Regeringsrätten måste sammansättas icke uteslutande af jurister, de må
tagas från den högre administrationen eller från domstolarna.
Ej minst för den granskning af författningsförslag af ekonomisk
art, som skulle tillkomma Regeringsrätten, måste det vara af
högsta vikt, att den tekniska sakkunskapen och erfarenheten
från det praktiska lifvet icke lämnas utanför Regeringsrätten.
För att statsrådet skall kunna i alltmer fullständig grad fylla
sina uppgifter, erfordras därjämte en ökning af
statsdepartementens antal och en lämpligare fördelning än nu af ärendena
mellan departementen.
Frågan om ökning af statsdepartemenlens antal har under
de senaste femtio åren varit föremål för många initiativ såväl
från Kungl. Maj:t som från riksdagens sida.1 Det enda posi-
1 Till 1856—58 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t upprättande af ett nytt
statsdepartement för allmänna arbeten och kommunikationer. Förslaget bifölls
af riksdagen, men frågan förföll 1859 genom ståndens skiljaktiga beslut. Vid
1867 års riksdag väcktes af enskild motionär förslag om inrättande af ett
landtbruksdepartement: förslaget föranledde ej åtgärd. Till 1868 års riksdag
föreslog Kungl. Maj:t ett nytt statsdepartement för näringar och allmänna
arbeten, hvarjämte enskild motion väcktes om ett departement för jordbruket och
kommunikationerna. Ej heller något af dessa förslag tillvann sig Riksdagens
bifall. Sedan vid 1874 års riksdag motionen från 1868 återupptagits, hemställde
konstitutionsutskottet om upprättaude af ett departement för jordbruket och
kommunikationerna jämte samtidig sammanslagning af försvarsdepartementen
till ett departement. Förslaget blef emellertid icke godkändt af riksdagen.
Liknande öde rönte vid 1875 års riksdag väckt motion om ett departement för
jordbruket och kommunikationerna. 1881 föreslogs af olika motionärer dels ett nytt
departement för landtbruket och öfriga näringar samt allmänna arbeten, dels
ock ombildande af ecklesiastikdepartementet till ett undervisningsdepartement
genom öfverförande af kyrkoärendena till justitiedepartementet. Intet af dessa
förslag vann afseende. Vid 1885 ars riksdag föreslog Kungl. Maj:t inrättande af ett
landtbruks-, industri- och handelsdepartement. Förslaget antogs af riksdagen, men
förföll 1888 genom kamrarnes skiljaktiga beslut. Åren 1892 och 1893 väcktes
motioner om inrättande af ett samfärdseldepartement, i anledning hvaraf 1893 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
