Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Axel Scliotte
framlagda förslagen har varit det behof af lättnad i statsrådets
arbetsbörda, som under årens lopp föranledt så manga olika
initiativ från statsmakternas sida. I allmänhet hafva förslagen,
i hvad nu är fråga, afsett att åt vederbörande departementschef
öfverlåta afgörandet af vissa förvaltningsärenden. En sådan
anordning har dock alltid mött öfvervägande betänkligheter i
riksdagen, där man ansett, att alla regeringsärendens föredragning
inför Konungen i statsrådet utgjorde en garanti för oväld och
allsidighet i deras pröfning samt för homogenitet i
regeringssystemet. Starkt har också betonats den farhågan, att ett
bemyndigande för departementscheferna att själfva besluta i vissa
ärenden skulle kunna gifvas ett omfång, som svårligen vore
förenligt med Konungens och statsrådets grundlagsenliga
ställning till hvarandra. Häraf kunde inträda en rubbning af den
i Regeringsformen häfdade, hela vårt statsskick genomgående
grundsats om Konungen såsom ensam beslutande och statsråden
såsom rådgifvare.
Nu kan visserligen med fog sägas, att, efter Regeringsrättens
hvilka Konungen ägde afgöra och som för öfrigt hvarken afsåge klagan öfver någon
ämbetsmyndighets åtgärd eller eljest vore af den vikt, att Konungen ville om
dem själf besluta, Konungen skulle äga att låta de mål, han föreskrefve,
afgöras af vederbörande departementschef, hvilken det ålåge att öfver sålunda
afgjorda ärenden till Konungen i statsrådet afgifva berättelse. Förslaget afslogs
af riksdagen. Vid 1884 års riksdag väckte enskild motionär förslag om
skrifvelse till Kungl. Majrt, huru de ofta öfverklagade ölägenheterna med afseende
å mängden af ärenden, som behandlades af Kungl. Maj:t i statsrådet, måtte
kunna på lämpligt sätt inskränkas (jfr not 1 å sid. 159;. Motionen föranledde
ej åtgärd från riksdagens sida. Till 1885 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,
jämte inrättande af ett nytt statsdepartement (se not sid. 163), att Konungen
skulle äga åt departementschef genom särskildt utfärdad instruktion uppdraga
afgörandet af vissa ärenden, som icke innefattade klagan öfver
ämbetsmyndighets beslut; och skulle berättelse öfver af departementschef sålunda afgjorda
ärenden afgifvas till Konungen i statsrådet. 1 sammanhang med förslag om
inrättande af en Regeringsrätt (se vidare not å sid. 160s ifrågasatte enskild
motionär vid 1897 års riksdag, att departementschef skulle kunna afgöra
förvaltningsärenden efter därom i offentligen kungjord stadga af Konungen
gifvet förordnande, öfver hvilka ärenden skulle föras protokoll, af den
beslutande medelst namnunderskrift bestyrkta till sin riktighet. Motionen i denna
del upprepades vid 1899 års riksdag, med tillägg att alla föreskrifter och
anvisningar om verkställighet af utfärdade beslut skulle kunna af
departementschef omedelbart expedieras till vederbörande. Intetdera af nämnda förslag blef
af riksdagen bifallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
