Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska statsförvaltningens omorganisation
Kil
för liten hänsyn kunnat tagas till de verkligen genomgripande
organisationsförändringar, som i en del fall torde vara
önskvärda. Allenast genom att börja i spetsen af statsförvaltningen
och sedan fortsätta nedåt förvaltningens grenar, kunna tillräcklig
enhet och fasthet i organisationen vinnas.
De centrala verken äro visserligen en styrka i vår administration,
sedt från den synpunkten, att statsförvaltningen därmed blir mera
oberoende af de olika förvaltningsprinciper, som med de politiska
växlingarna i den högsta statsstyrelsen kunna göras gällande. Detta
förvaltningssystem saknar emellertid ej heller olägenheter.
Samarbetet mellan regeringen och de centrala verken är ofta icke nog
intimt1; verkens själfständighet kan blifva större än som alltid
är lyckligt för genomförandet af regeringens intentioner.
Emellertid lärer det icke, åtminstone under den närmare
framtiden, kunna ifrågasättas att i större omfattning öfvergifva
de förvaltningsformer, som under loppet af århundraden
utvecklat sig i vårt land. De organisationsuppgifter med afseende
a vär statsförvaltning, som ändå förestå, äro så omfattande och
maktpåliggande, att det icke kan vara tillrådligt att än mera
inveckla dessa uppgifter genom att gå in på frågan om de
centrala verkens i allmänhet ersättande med byråer i
departementen. Däremot synes emellertid ingalunda böra uteslutas en
utredning, huruvida icke något eller några af de nuvarande
centrala ämbetsverken böra erhålla en annan ställning i
förvaltningen än nu.
Det gäller vidare att noggrant öfverväga behöfligheten af
hvarje särskildt verk, hufvudprinciperna för dettas verksamhet
och fördelningen af förvaltningsmålen mellan olika verk. Frågan
om bibehållande af nuvarande skillnad mellan kollegierna och
styrelserna synes härvid böra komma under ompröfning. I viss
mån lärer detta bero af spörsmålet, huruvida en verklig
domsrätt hos vissa verk längre bör upprätthållas. Organisationen
och omfattningen af verken beror ju också till icke ringa del
på instansordningen, önskvärdt synes vara, att i allmänhet
allenast två instanser ifrågakomma.2
1 Kungl. Cirk. den 18 maj 18b9 angående rätt för departementscheferna
att personligen öfvervaka ärendenas behandling i ämbetsverken år närmast en
död bokstaf.
5 De màl, som nu från ortsmyndigheterna passera Kammarkollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
