Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flottans stationsfråga
189
militärleder leda nämligen från skärgärdens inre delar till hafs.
Och från den nordligaste leden vid Arholma till den sydligaste
vid Landsort är ett så ansenligt afstånd som vid pass 110
distansminuter (omkring 200 km).
#
Det gäller vidare att inom Stockholms skärgårdsområde rinna
en lämplig plats.
Ett första villkor blir då, att stationen erhåller ett sådant
läge, att den från sjösidan skyddas af starka befästningar.
Befästningar äro ju emellertid kostsamma ting. Det bör därför
ej kunna blifva tal om annat, än att flottstationen lägges
innanför de befästningar, som till hufvudstadens försvar redan
finnas i skärgården, eller Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning.
Vidare bör platsen så väljas, att möjligheten till bombardement
från en i skärgården utanför befästningarna inträngd fientlig
sjöstyrka uteslutes. Port Arthurs belägring har visat, att de
afstånd, hvarpå en sådan beskjutning numera kan med framgång
företagas, äro mycket stora, uppgående ända till 12 à 14,000 m.
Visserligen måste ju på sådana afstånd artilleriets
träffsannolikhet vara jämförelsevis ringa, i all synnerhet om projektilernas
nedslag ej kunna observeras, men med ett mål af en sådan
utsträckning, som en örlogsstation erbjuder, torde dock utsikter
till framgång vid ett bombardement ej alldeles saknas.
Ej heller får stationen vara så belägen, att den kan blifva
utsatt för öfverraskande anfall från landsatta truppstyrkor. Den
omständigheten skulle ju ej spela in, om Stockholm vore
befäst äfven från landsidan och stationen lades innanför det
sålunda befästa området, tillräckligt långt från befästningslinjen;
några sådana befästningar finnas ju emellertid ej.
Djup-, is- och grundförhållandena böra naturligtvis vara
gynnsamma, hvartill i de båda förstnämnda afseendena hör, att
erforderligt djup vid kajerna kan utan allt för dryga arbeten
erhållas och att isfriheten är så stor som möjligt.
Afståndet till och kommunikationsmöjligheterna med
hufvudstaden få ej heller lämnas ur räkningen. I socialt
hänseende kan det ju ej anses önskvärdt, att isolerade militär-
Det nya Sverige. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
