Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20(>
C A. Reuterskiöld
med bibehållandet af ett verkligt tvåkammarsystem, men
hvarken parlamentarismen eller någon som hälst s. k.
författningstyp borde få stå hindrande i vägen för en sådan utveckling af
det svenska statsskicket, hvilken bäst passar för det svenska
folket och dess behof. Parlamentarismen är icke något mål
och författningstyperna intet annat än abstraktioner vid
betraktandet af det reala lifvets redan vunna resultat. Hufvudvikten
ligger därför icke på hvad som skrifves i grundlagen, utan på
hvem som tillämpar grundlagen och huru tillämpningen sker,
eller med andra ord, hvar den politiska maktens utöfning
ligger. Och därvid borde stå klart för hvar och en, som icke är
alldeles fången under de moderna slagorden, att om, såsom det
nu ser ut, all makt måste samlas i riksdagshuset, två kamrar
äro en nödvändighet, åtminstone så länge den ena kammaren
alltfort utses genom samfällda val.
Balanssystemet är visserligen icke något godt, men om det
icke far göra sig gällande vid själfva valen, så kan ej undvikas,
att del så måste göra inom riksdagen. Därvid gäller det blott att
tillse, alt balansen icke förlamar hvardera kammaren i dess
verksamhet, utan på sådant sätt ordnas, alt de båda kamrarna i
olika hänseenden balansera hvarandra. Det är delta, som
hittills skett, må vara att därjämte inom Andra kammaren utöfvats
en ofta rent ödesdiger balansering af de två större
intressegrupper, som där funnits och som förlamat hvarandra. Att sätta
detla förhållande i system äfven hvad kamrarna inbördes
beträffar, och att på samma gång undergräfva Första kammarens
själfständiga ställning under sken af dess förstärkande »på
folklig botlen», det vore resultatet af ett genomförande af K. M:ts
nådiga proposition till 1907 års riksdag.
Men det resultatet betyder i verkligheten en
författningsrevision, som ställer Första kammaren pä afskrifning och samlar
all makt i den nva Andra kammarens sal. Detta är väl icke
K. M:ts vare sig uttalade eller önskade mål, men om förslaget
ändock leder därhän, är det en ringa tröst, att vågen varit belagd
med goda föresatser och ädla syften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
