Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska prästerskapets härstamning och svenska statskyrkans framtid 22!)
uppgjorda statistiken visar också han därpå. Ty om också
andra orsaker kunna framhållas, när det gäller att förklara,
hvarför de högre folkklasserna äro så svagt representerade i
prästerskapet, så tror jag dock icke, att jag griper fel, om jag påstår,
att en af dessa orsaker består i den bristande sympati och
kärlek till statskyrkoinstitutionen, som man så ofta finner på
djupet hos de högre folkklasserna. Till denna sida af saken skall
jag emellertid senare i ett annat sammanhang återkomma.
Huru kan det nu komma sig, att prästerskapet till största
delen rekryteras ur allmogens, handtverkares, folkskollärarnes
och underordnade tjänstemäns folkklasser? Orsakerna äro
säkerligen många och kunna naturligtvis endast med
approximativ visshet fastställas. I ett mycket stort antal af landsbygdens
kommuner är ännu prästen egentligen den ende, som åtnjutit
akademisk bildning. Att blifva en »lärd karl» är ännu i dag
mångenstädes detsamma som att »studera till präst». Den
begåfvade bondpojken är därför så godt som predestinerad att
blifva präst, om han öfverhufvud skall studera. »Käre far» och
»kära mor» kunna icke upplefva ett stoltare ögonblick än då
de få se sin son med kappa och krage bestiga sockenkyrkans
predikstol för att därifrån förkunna Guds ord, ett föremål för
hela socknens glädjefulla deltagande. Man får icke heller
förgäta, att prästgården i viss mening utgör socknens centrum,
och att kyrkoherden är i både andliga och världsliga ting i
kraft af gällande lagbestämmelser och seg tradition på sätt och
vis hufvudpersonen i församlingen. Att nå en sådan liögt
ansedd post hägrar icke utan visst skäl som en stor framgång och
lycka för allmoge- och arbetaresonen; äfven skolläraren
betraktar det nog ännu som en betydlig upphöjelse för sin son, om
denne kan blifva präst, ty prästen står i folkets ögon högt
öfver skolläraren, är akademiskt bildad och i regel bättre aflönad
än folkskolläraren. Den djupa, allvarliga fromheten, som i
grunden lefver hos folket, gör äfven, att själfva den prästerliga
gärningen i ^»ordets» tjänst i folkets ögon öfvergår all annan
tjänst. Prästerskapet själft lär icke heller med vett och vilja
bidraga till att ändra en sådan folkmening — och jag vet icke
heller, hvarför de skulle göra det — utan jag föreställer mig
snarare, att, om prästen af en allmogeman, en arbetare, en
handlande, en folkskollärare tillspörjes om råd och hjälp för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
