Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
S. A. Fries
högre, bildade folkklasserna, att teologien är en vetenskap lika
väl som hvarje annan och lika bunden som alla andra af sin
föregående historia. Det vore visserligen till stor fromma för
kyrka och prästerskap, om det senare rekryterades i högre grad
än hvad nu är fallet ur den högre bildningens klasser, men om
detta till följd af en »vis inertiæ» icke är möjligt, så bör
åtminstone likgiltigheten och aversionen mot prästkallet inom
dessa folkklasser kunna vändas till deras motsatser: intresse
och förståelse för prästens stora gärning i samhället.
Icke sällan läser man i vissa klerikala tidningar en del
egendomliga uppgifter angående den moderna teologiens inverkan
på frekvensen af teologie studerande vid Tysklands teologiska
fakulteter. Man vill framställa den nedgång, som på senare
tider ägt rum, såsom beroende på den alltmera framträngande
s. k. moderna teologien. Denna nedgång är för Tysklands
liksom för alla protestantiska kyrkors vidkommande ett faktum1,
men bevisar ingenting i den sak, som åsyftas. Ty för det första
gäller nedgången äfven sådana fakulteter, som ansetts som
»ortodoxa» och »positiva»; högsta frekvensen visa de i stort sedt
nyprotestantiska fakulteterna i Tübingen, Halle, Leipzig och
Berlin; därefter kommer det »ortodoxa» Erlangen och först i
åttonde rummet det likaledes »ortodoxa» Greifswald. Det
ortodoxaste af dem alla, Rostock, kommer i femtonde rummet med
60 studerande och öfverträffas i afseende på frekvensens ringhet
endast af Jena med 57 och Kiel med 38 alumner. Med stor
trygghet kan man påstå, att, om ej den moderna teologien vore så starkt
representerad vid universiteten, skulle ännu större massor af
studerande öfvergifva den teologiska banan och prästbristen
blifva ännu svårare. Häremot kan nu visserligen sättas det
påståendet, att man icke vet, huru många, som skulle komma
i stället, ifall endast s. k. ortodox teologi lärdes vid universiteten.
Och så står man ånyo på ovisshetens och gissningarnas
vidsträckta område. Prästbrist uppkommer i hvarje fall faktiskt
af helt andra orsaker än genom den moderna teologiens inverkan.
1 Enligt Chronik der christlichen Welt 1906, N:r 43 hade Tysklands 17
teologiska fakulteter år 1883 3,558 studenter, år 1888 4,799 stud., år 1905 2,286
stud. och detta år 2,329, det sista året utvisande någon ökning. I en
öfver-siktstabell af prof. Conrad i Ch. d. chr. Welt 1906, N:r 51 uppgifvas siffrorna något
annorlunda. Efter maximum under perioden* 1886—1891 med i genomsnitt
4,572 teol.-stud. uppnåddes det lägsta antalet 1902—1903 med 2,085 stud.,
hvarefter studentantalet med smärre fluktuationer åter varit i stigande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
