Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
S. A. Fries
hafva fått betala dryga lärpengar för sitt kortsynta
behandlingssätt af de religiösa frågorna som rena privatsaker. Den
religiösa frågan är en lika så stor statsangelägenhet som någonsin
den sociala frågan, så visst det ordet är sant, att människan
lefver icke allenast af bröd, utan af hvart och ett ord, som går af
Guds mun.
Det lider nämligen icke det ringaste tvifvel, att den
evangeliske pastorn äger och kommer att äga en stor
religiöst-kulturell mission i vårt land liksom i.alla evangeliska länder,
om han annars rätt förstår sin uppgift. I en högst intressant
enquéte under titeln »Bedürfen wir des Pfarrers noch» 1906 har
docenten Th. Kappsstein i Berlin inhämtat svar pä denna fråga
af ett 50-tal tyska vetenskapsmän, skalder och konstnärer, af
hvilka de allra flesta (endast några få tyckas helt och hållet
förkasta den evangeliske prästen) tillmäta prästernas verksamhet
en större eller mindre betydelse, många en mycket hög och
omistlig sådan, hvar och en efter sin särskilda syn på saken,
med sina reformförslag och sina funderingar öfver prästerskapets
verksamhet. De yppersta inläggen äro enligt min tanke filosofie
professorn A. Lassons i Berlin och kulturhistorikern Riehls i
München. Ur den förres förståelse af kristendomen såsom en
kulturmakt i ädlaste och djupaste mening och den senares
förträffliga tankar om predikan och gudstjänst kan man framlägga ett
helt program för en kristlig predikants verksamhet i vår tid.
Med verklig framgång kan dock en sådan verksamhet endast
bedrifvas inom statskyrkoorganisationens ram. Statskyrkan är
den diametrala motsatsen till de internationella kyrkorna sådana
vi äga dem på romersk och reformert mark; endast lutherdomen
har härigenom vunnit ett försprång, som det gäller att bevara
och utveckla1.
1 Se Olav Kringens förträffliga skrift: »Kyrkan sedd från socialistisk
synpunkt» 1906, och min uppsats om »Religionens nya ställning i Frankrike och
statskyrkoidén» i Ord och Bild. 1906, s. 401 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
