Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
Gustaf Stridsberg
i sina grundlagar skrifva, att »la nation fran^aise renonce à
en-treprendre aucune guerre dans la vue de faire des conquëtes,
et n’emploiera jamais ses forces contre la liberté d’aucun peuple».
Eller en välmenande löjtnant kan proklamera att en ny tid skall
randas och krigen upphöra, när »folken bli herrar i eget hus».
Men det franska folket, vordet herre i eget hus, underkufvade
flere nationer än någonsin dess forna monarker. Och den stora
nordamerikanska republiken illustrerade, efter mer än trenne
kvartsekler af den mest oafhängiga tillvaro jorden skådat, med
ett af de största krig oföränderligheten af det histcfriska
händelseförloppet. Världen är och blir sig lik.
Historieundervisningen lägges olyckligt nog ofta så, att
olikheten mellan tidehvarfven framhäfves vida starkare än likheten.
Och dock är den historiska kontinuiteten, dess befintlighet och
dess följder, en lärdom lika oundgänglig för hela vår
uppfattning som någonsin Sir Charles Lyells förkunnelse af de
geologiska processernas oföränderlighet. På afbildningarna i en
illustrerad historia skulle det vara svårt att finna mycken
likhet mellan den svenska eskader, hvilken sommaren 1905 låg
stridsfärdig utanför Kristianiafjorden, och den, om hvilken Axel
Oxenstierna två och ett halft århundrade tidigare yttrade: lägg
flottan i Sundet, på det juten må si riset. Men olikheten
mellan dåtidens och nutidens skepp är vida mindre än likheten
mellan statslifvets eviga problem, och saknas öppet öga för
det bestående i historien, nedsjunker den till att blott vara ett
galleri af granna men osammanhängande bilder, af hvilka
ingen lärdom, om ej »kulturhistorisk», står att hämta. —
Ett af de drag, hvilka ständigt kunna skönjas bakom
skiftningarna i Europas historia, återfinna vi i detta: — Närhelst en
stat på Europas fastland börjar växa sig så stark, att ett
dominerande inflytande blir dess lott, då följer därmed fiendskap med
England. Filip, Ludvig XIV och Napoleon — för att blott taga
de främsta exponenterna — ha alla stått i samma ställning gent
emot öriket. Englands lifsintressen hotas, närhelst en
motsvarighet till dessa härskares makt uppväxer, och om något nytt
har tillkommit, sedan i den nya tidens Europa denna politiska lag
först böljade verka, så är det det, att ett byte, oändligt mycket
rikare än någonsin förr, tros vara hemfallet åt den makt, hvilken
kunde lyckas att behärska Nordsjön och Kanalen i 72 timmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
