Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
Gustaf Stridsberg
Må vi ej inbilla oss, att sederna ha blifvit så ofantligt
mycket mildare i politiken, därför att krigföringens sedvänjor
hu-maniserats. Om man ej riskerar mord och brand som för
några århundraden sedan, så riskerar man lika mycken
sid-vördnad som någonsin förr gent emot själfständighet utan
värn-kraft; emot den neutralitet, som är den svages åstundan och
ej den starkes vilja.
Huru hotades ej det neutrala Luxemburg 1870! Preussen
förklarade helt rätt och slätt sig ej vara bundet »par aucune
considération relative à la neutralité du grand duché de
Luxembourg qui serait de nature à entraver les opérations de Farmée
allemande». Hur ljuda spådomarna för Danmark? Må vi lyssna
till von der Goltz’ utredning af nödvändigheten för Tyskland att
vid krigstillfalle spärra Östersjön. »Das beste Mittel würde sein,
Dänemark von Hause aus durch Entfaltung einer imposanten
Seemacht an unsere Seite zu fesseln.» Det behöfves ej mycket
af Tysklands sjömakt för att neutralisera den danska flottan.
Det är ingalunda något inneboende fördärf, som gör att
Tysklands vestra och nordvestra grannstater komma att få det
bekymmersamt i händelse af en stor kraftmätning mellan denna
makt och en annan. Och om Storbrittanien skulle i ty fall
förfara hänsynsfullare, så vore det därför att denna makt ej hade
lika trängande* behof af hänsynslöst förfarande. Liksom det för
Tyskland blir ett lifsintresse att vid krigsutbrott spärra inloppet
till Östersjön för engelska örlogsmän, hvilken spärrning ej kan
utföras utan vidlyftiga företag på danskt territorium, i lika mån
blir det för Storbrittanien ett lifsintresse att från Atlanten
afspärra de tyska snabbgående kryssare, hvilka äro afsedda att
i grund desorganisera den engelska sjöfarten. För att kunna
gripa i strupen de stora trafikvägar, hvilka från alla atlantiska
hamnar och rundt Kap konvergera till de engelska farvattnen,
måste dessa kryssare antingen passera Kanalen och då trotsa
en nästan säker undergång, eller ock runda Skottland. Tack
vare Orkney- och Shetlands-öarna underlättas i hög grad
patrulleringen af dessa farvatten, men mycken sannolikhet talar för,
att Storbrittanien då kommer att känna behof af en bas
någonstädes på Norges sydkust för att med mera bekvämlighet och
effektivitet kunna upprätthålla spärrningen.
»Särskilda band sammanknyta Storbrittanien och den yngsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
