Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Gustaf Stridsberg
dagar återeröfra våra stora floder i vester, hvilkas besittning
innefattar herraväldet på hafven, och hvilka äro oskiljaktiga från
de tyska stammarnas äldsta minnen och den tyska kulturens
upphof». Hundra år ha snart gått, sedan han efter slaget vid
Leipzig utgaf sin skrift »Der Rhein Deutschlands Ström aber
nicht Deutschlands Grenze», och under den tid som förflutit ha
många, men ej alla, af hans drömmar gått i uppfyllelse. I sin
historia öfver det 19:e århundradet klandrar Gervinus
Wiener-kongressens resultat. Han förklarar att dess traktater borde ha
gifvit Preussen fast fot vid Nordsjön samt alla de militära baser,
hvilka fackmän förklara oundgängliga, Mainz, Luxemburg, Leipzig
och fästningarna vid Meuse. Treitschke är förbittrad på Gagern,
Hollands sändebud vid Wienerkongressen, för hans »förräderi
mot de tyska idealen», medan Ranke i »Denkwürdigkeiten
des Staatskanslers Fürsten von Hardenberg» beskrifver
Wiener-kongressens resultat som blott ett steg i Tysklands expansion.
Allt detta år ju endast vittnesbörd om döda skribenters
åsikter. Men nu råkar det sig så, att dessa författares ideal, drömmar
och spådomar till stor del, men ej helt och hållet, ha gått i
fullbordan. Och det är rätt dristigt att påstå, att just 1871
gränsen drogs mellan hvad som skulle gå i fullbordan och hvad
som för alltid skulle förblifva tomma ord.
Men förhållandena i Europa ha stadgat sig sedan den period,
då desse män drömde om sitt folks framtid, och den flytande
massan af tyska småvälden har formats till en fast enhet. Ingen
statsman i Europa lärer längre bygga några planer på sydtysk
separatism, och redan nu förefaller den tid mycket aflägsen, då
en Napoleon III trodde sig kunna locka de sydtyska staterna
från enhetsverket med erbjudanden om neutralitet och förbund
under franskt protektorat. Preussen har i och med det nya
riket nått fram till Nordsjön, och sedan dess har Fredrik den
stores stat hunnit att vid dess stränder utföra mycket, hvarpå
en gång Napoleon för sina världsfamnande syftens befrämjande
arbetade.
I början af mars 1806 upplästes inför den lagstiftande kåren
i Paris den årliga »exposé de la situation de 1’empire», i hvilken
Napoleon framställde sitt regeringsprogram och redogjorde för
dess förverkligande. Han uppehöll sig där utförligt vid alla de
åtgärder för en offensiv mot England, hvilka vidtogos längs Kana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
