Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
Gustaf Stridsberg
lyckas, där Alexander misslyckats, väntade segraren ett byte
liknande det, som Storbrittaniens dödsbo skulle erbjuda. Detta fä
vi aldrig glömma, när tankarna gå till kommande politiska
problem. Om den mellanfolkliga moralen nu belt visst står högre,
än när Alexander tillsatte satraper, Cortez och hans handfull
spanjorer bemäktigade sig Mexiko eller Napoleon dekreterade
att en strategiskt viktig plats blott kunde tillhöra en stormakt,
så lockar å andra sidan vida större byte än någonsin förr.
Att skapa en stormaktsflotta kostar milliarder, men tre dagars
herravälde på Kanalen och Nordsjön skänker nycklarna till halfva
världen.
Vi ha bevittnat de ansträngningar och risker, Tyskland
underkastat sig för àtt vinna en fast punkt i Medelhafvet. Vi
ha bevittnat kejsarbesöket i Marocko, vi ha bevittnat en tysk
politik, så aggressiv, att en fransk utrikesminister offrades af
sitt vettskrämda land för att bevara en hotad fred, vi ha sett
Tyskland riskera krig, riskera ett tillknytande, fastare än
någonsin förr, af bandet mellan England och Frankrike — och
allt detta för en hamn i Medelhafvet.
Hvilken risk är så stor, att den ej kan uppvägas af
framgången i ett anfall mot det brittiska rikets hjärta? För ett
tredjedels århundrade sedan tillkämpade sig Tyskland kring Paris’
befästningar nationell enhet, tvenne provinser och
krigskostnaderna. Hvilket fredsfördrag skulle ej en ny Bismarck kunna
diktera, om en tysk armé stode segrande på engelsk botten eller
om lifsmedelstillförseln till England vore desorganiserad?
Vi känna alla den målning af von Werner, hvilken
framställer Bismarcks jättegestalt, med hotet om bombardementets
förnyande framtvingande kapitulation vid Sedan. En vida mindre
man än Bismarck kan en dag, med kraften af den nation bakom
sig, hvilken Bismarck »satte i sadeln», »rida ner» ett nytt
hinder för hans nations storhet.
Gudbevars — det behöfver ej bli frågan om afträdande till
segraren af Englands kolonialvälde. Det är allt annat än
sannolikt att någon ny furst Bülow skulle vara hågad att öfvertaga
ansvaret för ett godt förhållande mellan ett protegeradt Canada
och Japan eller att en kommande herr von Dernburg skulle
med någon grad af entusiasm mottaga uppgiften att ställa allt
tillrätta i ett »lågtyskt» Transvaal. Och ej den om sitt folks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
