Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
Gustaf Stridsberg
tar det med oss vänskapligt förbundna Turkiet hufvudvägen
mellan England och Indien. Öfverhufvud har Tyskland genom
sitt låge i Europas midt alltid tillfälle att inverka på
förvecklingar i Englands förhållanden till andra makter.»
Det vore helt visst ytterst orätt att utpeka dessa ord som
sammanfattningen af tysk politik i sådan mening, att denna
ständigt skulle ligga på lur efter tillfälle att öfverfalla den makt, på
hvars lott har fallit en så stor del af »platsen i solskenet».
Men lika oriktigt är det att förbise, att sakernas naturliga
sammanhang leder till en situation, hvilken utgör ett
ständigt hot.
Om det så en dag brister lös, då kan man vara fullt förvissad
om, att blott en mycket välbeväpnad neutralitet respekteras.
Det är ej ens säkert, att det lämnas tid till att få
»neutralitetsvakten» i ordning, innan neutraliteten är bruten genom
territoriets utnyttjande af ena parten, hvilket helt säkert ej
kommer att hindra den andra att med vapen i hand fordra, att man
åtminstone skall visa sin goda vilja genom medverkan vid
den neutralitetskränkande partens bortdrifvande.
Det hör ej hit att detaljeradt skildra de eventualiteter, hvilka
härvidlag ligga närmast — i synnerhet som det väl främst
blir Danmark och Norge, som då få här i Norden smaka
behaget af att vara små och principiellt neutrala stater med
klent försvar, klen utrikespolitik och strategiskt viktigt
territorium. Men den ringaste eftertanke borde klargöra, hur
trösterik i den situationen den rent negativa neutraliteten är.
Ty äfven en rätt välbeväpnad neutralitet kan få stryka på
foten. »Den som ej är med mig är emot mig» är en lösen, som
äfven duger att användas inom utrikespolitiken. Och i den
stunden visar sig den innerliga enfalden i föreställningen, att
vårt krigsväsende blott kan tarfvas till försvar i detta ords
trängsta bemärkelse — en föreställning och en tankegång, som
bottnar i själfuppgifvelsens innersta princip, som förde oss i
for-därfvet för hundra år sedan och ännu kan så göra, när åter en
stor konflikt söndrar Europa, och som det är vår plikt att
ständigt med klara ord bekämpa, utan dunkelt och
verklighetsskyggheten smekande tal om fred och fredshopp, när det
uteslutande är fråga om värnkraft och fädernestatens bestånd i
dess hemsökelses tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
