Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landtbruket och folkskolan
42!)
allmogens barn afsedd lärobok i naturlära, är uppenbart, då
man besinnar, huru ofta alla dessa växtnäringsämnen omtalas i vår
landtbrukslitteratur. Kväfve, fosforsyra, kali och kalk äro
alldeles oundgängligen nödvändiga för växternas normala
utveckling, men i de flesta jordarter förekomma de i så små mängder,
att de måste tillföras jorden genom gödsling. Huru mycket
viktigare vore det icke under sådana omständigheter för den
blifvande landtmannen, att i skolan få litet reda på den saken
och att åtminstone få lära sig namnen på dessa växternas
viktigaste näringsämnen, än att hålla reda på t. ex. blommans
byggnad hos fläckiga nyckelblomstret och kokospalmen,
befruktningsorganens byggnad hos stensötan, björnmossan och
flugsvampen, m. fi. analoga för vår landtbrukskultur tämligen
likgiltiga saker.
Häremot kan göras den invändningen, att ett mera
detaljeradt ingående på de delar af naturläran, som äro af största
betydelse för jordbruket, skulle hindra ifrån meddelandet af den
allmänna öfversikt öfver naturföremålen och deras inbördes
ställning till hvarandra, som särskildt systematiken är ägnad att
gifva. Men härtill vill jag erinra därom, att naturvetenskaperna
numera fått en så oerhörd utveckling på bredden, att det under
alla omständigheter ej kan blifva annat än några valda
brottstycken, som i en lärobok för folkskolan kunna medtagas.
Och under sådana omständigheter vågar jag påstå, att det för
resultatet af undervisningen måste vara lämpligare att välja
några sådana delar, som kunna vara af direkt praktisk
betydelse, och behandla dessa något utförligare, än att för att få
större fullständighet meddela en mera registerartad
sammanställning af flere företeelser. Om jag t. ex. skall beskrifva en
stad, sådan som Stockholm, så är det säkerligen lämpligare att
litet mera utförligt beskrifva några af de märkligare platserna än
att endast meddela en plankarta öfver staden. Men på det senare
sättet är undervisningen i naturlära ofta anordnad. Man
meddelar en starkt sammandragen schematisk öfversikt öfver
botanikens systematik, och förvånar sig sedan öfver läijungarnes
bristande intresse.
Vid ett närmare ingående på växternas näringsupptagande
skulle folkskolan kunna meddela en hel del kunskaper af all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>