Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Verner Söderberg
eld, af den första amerikanska betalningsinställelsen en
ekonomisk kris, hvars verkningar på denna sidan Atlanten kanske i
intet land blefvo så snabbt och så bistert kännbara som i Sverige.
Enahanda är den halft omedvetna samhörighetens lag på det
politiska området, där en till böljan ringa påaktad tvist t. ex.
om maktförhållandena i Persiska viken skulle kunna i harnesk
mot hvarandra resa stormakter, hvilkas väpnade konflikt satte
Sveriges neutralitet i den mest öfverhängande fara eller kunde
resultera i en uppgörelse, som vitalt berörde äfven vår fredliga
och undanskymda vrå af världen. Den enkla förklaringsgrunden
till dessa fjärrverkningar är naturligtvis den, att vårt
utrikespolitiska läge i väsentlig mån är beroende af stormakternas —
Tysklands, Englands, Rysslands och i någon mån Frankrikes
— inbördes relationer och att dessa stormakter i sin ordning i
den koloniala expansionens tidsålder fått långt flera och långt
aflägsnare »friktionsytor» än i gamla dagar. Marockofrågans
ända till öfverhängande krigsfara sig sträckande inflytande på
förhållandet mellan Tyskland och Frankrike (kanske också
England) våren och försommaren 1905 samt denna konflikts
återverkan på stormaktskabinettens sätt att betrakta den samtidigt
inträffade svensk-norska krisen är väl det mest påtagliga exemplet
på den nordiska politikens samband med hvad som händer och
sker eller befaras kunna inträffa utomlands. Som bekant äfven
ett klassiskt exempel på vår diplomatis (liksom naturligtvis än
mer den svenska allmänhetens) bristfälliga förmåga att göra sig
underrättad om den allmänna utrikespolitiska situationen och
de vaksamhetskraf den ställer äfven på de fredsälskande
småstaternas politiskt ledande män. Ingen medlem af det
internationella statssamhället kan numera med trygghet tillämpa
strutsmetoden att freda sig genom att dölja hufvudet i sanden. Vidgad
och fördjupad kännedom om förhållandena utomlands är
tvärtom en oafvislig nödvändighet för alla som syssla vare sig med
yttre eller inre politik hos oss liksom i alla andra länder.
Tyvärr torde här* hemma denna i teorien villigt erkända
erfarenhetssanning, när det kommer till praktiken, alltför litet behjärtas.
Finnes t. ex. hos oss någon nämnvärd motsvarighet till den
»bureaii des informations», som i Frankrike nyligen tog formen
t. o. m. af en särskild intelligent organiserad afdelning af
utrikesministeriet? Underhålla våra representanter utomlands på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
