Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Verner Söderberg
besväras af motsvarande ärftlig belastning från Erik Blodyx*,
baglernas och birkebeinarnes stridstider. Ur båda dessa
synpunkter — och för de politiskt tänkande talade nog önskan
om ökad trygghet för Finnmarken och södra Norges
Nordsjö-hamnar högre än den grundlösa fruktan för svenska
öfverfalls-planer — hoppades man att genom en stormaktstraktat, som
frasen lydde, »gifva Sjunde-juni-verket dess krönande afslutning».
Integritetsförhandlingarnas historia är ju okänd utanför ett
fåtal invigda diplomaters krets. Man tager emellertid nog ej
mycket fel, om man gissar, att det norska initiativet framför
allt intresserade stormakterna som en lämplig anknytningspunkt
till att upptaga hela den s. k. nordiska frågan. På denna ville
de finna en lösning, »på grundvalen ej af de små staternas
farhågor utan af de storas intressen», såsom Lucien Wolf
sedermera i »Times» angaf lösen för denna frågas behandling enligt
engelsk uppfattning. Däraf blef dock intet, och därmed hade
troligtvis dessa förhandlingar för stormakterna mist en god del
af sitt intresse. I alla händelser fann man ej skäl nog
föreligga att neka Norge en traktat, på hvars erhållande dess
ledande statsmän satte så stort värde och som längre fram kanske
kunde ge uppslag till nya, framgångsrikare åtgärder till hela
den »nordiska frågans» afveckling.
Norges nya novembertraktat fick som bekant sitt efterspel
i den svenska »misstämningen», hvilken nog för öfrigt hade
sin motsvarighet äfven i Danmark, fast den där ej så högljudt
uttalades. Som djupare grund för denna misstämning får man
väl anse det befogade bekymret öfver att ett af Nordens trenne
riken funnit sig böra »melde sig ud» ur det nordiska
statssystemet och på egen hand ställa sig under stormaktsbeskydd
— med alla de möjligheter till framtida, för Sverige och
Danmark i de afgörande ögonblicken okänd, stormaktsinblandning i
de nordiska förhållanden detta steg under ogynnsamma
omständigheter skulle kunna medföra. Med harm eller vemod —
allt efter lynnesarten — frågade sig mången f. d. skandinav,
om söndring allt framgent skulle bli Norges nordiska program
och hvad däraf skulle kunna vållas för de gemensamma
intressen de tre nordiska folken dock äga med det åtföljande
samfällda ansvarets förpliktelser.
Såväl i samband med norska integritetstraktatens afslutan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
