Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småbruk och industriell stordrift
25
ett affärsföretag i afsikt att omhändertaga vår exporthandel med
Argentina. Enligt mitt förmenande är det af behofvet
synnerligen påkalladt, att ett motsvarande svenskt företag på Ryssland
blir bildadt. Ju mera olika förhållandena i det land, till hvilket
man vill exportera, äro i jämförelse med det egna landets, ju
mindre »drifna» våra köpmän, som lida stor brist på dugliga
agenter och ombud, dess mer gör sig behofvet af
exportorganisationer kännbar. Jag är dessutom viss på, att det
dröjer längre för en svensk att sätta sig in i den ryska
marknaden och där härskande kutymer än i den argentinska.
Om något skulle yttras om vårt arbete på Ryssland i
han-delsafseende under senaste tiden, torde detta kunna
sammanfattas så: staten har omorganiserat sitt konsulatväsende
därstädes, beviljat anslag till utsändande af handelsstipendiater, afslutat
handelsaftalet af den 9 augusti 1906 och därtill planeras direkt,
reguliär, statsunderstödd ångfartygsförbindelse med detta land;
individuell företagsamhet visar sig däri, att vår export dit, som
år 1902 representerade den generande obetydliga värdesumman
af 3,5 millioner rubel, under hvartdera af åren 1906 och 1907
visar fördubbling af denna summa. Måhända skulle vi för
innevarande år kunnat anteckna ännu bättre exportresultat
österut, om ej den i Sverige rådande industriella
högkonjunkturen så absorberat våra krafter på andra håll. Beträffande
våra köpmäns sätt att arbeta på Ryssland kan jag här ej
underlåta att af erfarenhet påpeka vikten af att, innan de söka
förbindelser i detta land, så mycket som möjligt sätta sig in i
därvarande förhållanden. Detta önskemål kan icke för ofta
påpekas, synnerligen som det är bekant, att tyska firmor där
gärna använda sig af sina dugligaste, genom lång praktik i
Ryssland utbildade handelsresande. Den, som skrifver dessa rader,
sammanträffade i sommar med representanten för en ingalunda
obetydlig svensk verkstad. Nämnde affärsman berättade, att
hans firma hade för afsikt att arbeta på Ryssland, men antog
att det ej vore behöfligt sända resande dit. Själf hade han
ärende i Helsingfors; därifrån kunde väl kampanjen ledas? Jag
tillät mig naturligtvis fästa uppmärksamheten på det oriktiga i
detta antagande. På håll hemma, där det finnes både initiativ
och köpmannabegåfning, höres emellertid ej sällan den befogade
invändningen: »det är så dyrt att hålla resande i Ryssland».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
