Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Våra ämbetsmäns statsvetenskapliga utbildning 87
iinaxisråtten. Finanspolitiken utgör dessutom statens kanske
verksammaste medel att påverka det ekonomiska lifvet i
allmänhet, att uppmuntra eller stäcka; men just därför måste man noga
känna hur en finansåtgärd ekonomiskt verkar. Dagens stora
fråga, sockerbeskattningen, är ett tillräckligt exempel på en »
finansåtgärd som har andra än rena inkomstsyften.
öfvergår man sedan till handels- och sjöfartspolitiken,
bankpolitiken, penning- och kreditsystemet, är man först riktigt inne
på nationalekonomiens område. Detsamma gäller socialpolitiken:
arbetarskydd och arbetarförsäkring, fackföreningar, det kollektiva
arbetsaftalet, arbetslönesystemen o. s. v. Likaså
kommunikationsfrågorna, t. ex. tariffväsendet och
förstadskommunikationernas anordnande.
I sådana frågor som trustväsendet och kriserna har känslan
en alldeles särskild böjelse att löpa bort med förståndet, så att
man ser endast till »monopolister» och »fondmäklare», då det i
själfva verket gäller organisationen af hela det ekonomiska lifvet.
Och, för att ta ännu ett exempel, den s. k. jordfrågan skulle
sannolikt behandlas på ett betydligt mera både konservativt och
förnuftigt sätt, om ej frågan delades mellan mer eller mindre
fanatiska reformatorer å ena sidan och jurister med intresse
egentligen för rättssystemet å den andra.
Allt detta är endast lösryckta exempel rörande allbekanta
saker, och de skulle kunna mångfaldigas i oändlighet.
Här böra emellertid göras några reservationer, för att om
möjligt förekomma nära till hands liggande missförstånd. Det är,
såvidt jag förstår, alldeles icke uteslutande nationalekonomisk
bildning som kräfves för förvaltningen jämte den juridiska, utan
statsvetenskaplig bildning öfver hufvud, d. v. s. insikt om
statslifvet och samhällslifvet i allmänhet. Det finns knappast
anledning att ge stöd åt den kortsynta och ej ofarliga modedoktrin
som betraktar alla eller alla de viktigaste af statslifvets frågor
såsom ekonomiska. En sådan uppfattning är en af de många
ensidigheter som förorsakas af en alltför begränsad
bildningsgrundval, och den leder till att man förlorar ur sikte hvad som
i detta sammanhang ej nog kan göras klart, nämligen att staten
eller samhället och deras utveckling måste betraktas såsom en
helhet, i hvilken det ekonomiska aldrig är allt och långt ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
