Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Eli F. Heckscher
en statsvetenskaplig examen i exempelvis historia, geografi,
folkrätt, förvaltningsrätt och nationalekonomi.
Denna examen har för öfrigt ett ännu vidsträcktare falt än
statsförvaltningen i trängsta mening. Särskildt bör man kanske härvid
erinra om den dublett af statsförvaltningen, som har uppstått
i riksdagens utskottskanslier. Men äfven detta är långt ifrån allt.
Riksbanken och riksgäldskontoret, hela den kommunala
förvaltningen, inberäknadt fattigvården, alla de statistiska verken, i viss
mån äfven de lärda verken, framför allt arkiven, skulle hafva långt
mera gagn af statsvetenskapligt utbildadt folk än af vare sig de
jurister eller de rena humanister till hvilka de för närvarande äro
hänvisade. Hvad särskildt de statistiska verken beträffar, har frånvaron
af såväl nationalekonomisk som vetenskapligt statistisk utbildning
gjort sig i hög grad kännbar, och det är mycket tvifvelaktigt
om denna svårighet kan lösas utan en sådan omordning af de
statsvetenskapliga ämnenas ställning som innebäres i en
statsvetenskaplig examen. Statistiska kommittén har också fäst
uppmärksamheten härpå i sammanhang med sitt förslag om
inrättande af professurer i statistik, ett förslag som samtidigt fram~
kommit från universiteten i både Upsala och Lund.
Det är också tydligt hvad en examen sådan som denna
skulle betyda för att bereda personer till allmänt medborgerligt
arbete af olika slag, och det synes vara på tiden, att man
hos oss lär sig, att äfven sådant arbete kräfver sin utbildning.
Detta gäller lika väl då arbetet består i egentlig politisk eller
kommunal verksamhet som då det utgör hvad man kallar socialt
arbete eller sist, men icke minst, journalistverksamhet.
Endast i största korthet skall jag till allra sist beröra den
nationalekonomiska utbildningens betydelse för näringslifvet och
dess korporationer. Det är ju välbekant hvilka stora
ansträngningar, som gjorts under de sista åren för att skapa en
handelshögskola i Stockholm, och man har väl rätt att hoppas, att
den icke skall vara långt borta nu. Den stora betydelsen af en
sådan undervisningsanstalt för vårt ekonomiska lif torde
vara uppenbar för alla, och såsom regel bör man vänta, att
de som vilja utbilda sig till ledare inom handel och industri
genomgå denna högskola. En längre studiebana än
handelshögskolans synes knappast böra vara regeln för
affärslifvets ledande män, som vid mycket unga år böra komma full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
