Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Gustaf Stridsberg
sedan 1905, fråga sig, om han ej tilläfventyrs någon gång hört
den visan sjungas, att »genom unionsupplösningens lyckliga
fullbordan Sverige slutgiltigt undandragits den europeiska
politiken», eller att »med försvinnandet af denna sista rest af
traditionerna från stormaktstidens politiska förhållanden ett
inom egna gränser helt och hållet inneslutet Sverige nu kunde
helt ägna sig åt den fredliga utvecklingen» etc., eller att »det nu
blott är på vetenskapernas och de fredliga näringarnas område»
etc., etc. — utan att därför väckas till eftertanke öfver, huru
mycket sundt förnuft som kunde ligga i dylika ord. Må hvar
och en, som öfverhufvud haft sin uppmärksamhet riktad på
dessa förhållanden, återkalla i minnet den ej längesedan
förflutna tid, då en man, som både varit Sveriges sändebud vid
stormakthof och som i tider, som ej saknat allvar, varit Sveriges
utrikesminister, kunde påyrka unionsupplösningens markerande
med »reformer», gående ut på att minska antalet af de rent
politiska arbetskrafterna i utrikespolitikens tjänst och att
nedsätta rangen för åtskilliga af vårt lands representanter i
utlandet, allt detta under motivering att utrikespolitik annan än
handelspolitik ej längre vore ett blygsamt och idogt Sveriges
sak — och må han fråga sig, om detta framkallade hans för
våning, hans harm och hans oro.
Och må först och främst hvar och en, som öfverhufvud
taget tillhör de klasser och kretsar, där man med någon
eftertanke studerar den dagliga pressen, fråga sig, i huru hög grad
han ägnat dess utrikespolitiska afdelning något intresse, väl
till märkandes ej ett nyfikenhets- eller bildningsintresse i
allmänhet, utan ett sådant intresse, som förestafvas af åstundan
att hafva klara begrepp om, hvad som kan förr eller senare
beröra Sveriges intressen.
I denna tidskrifts föreliggande årgångs första artikel yttrar
d:r Verner Söderberg, att »Marockofrågans ända till
öfverhängande krigsfara sig sträckande inflytande på förhållandet mellan
Tyskland och Frankrike (kanske också England) våren och
försommaren 1905 samt denna konflikts återverkan på
stormaktskabinetten är väl det mest påtagliga exemplet på den
nordiska politikens samband med hvad som händer och sker
eller befaras kunna inträffa utomlands». Det må tillåtas den
som skrifver dessa rader att i detta sammanhang illustrationsvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
