Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Albert Carlgren
fond, ställd under statskontorets förvaltning, samt om ny
ecklesiastik boställsordning. Och man har redan i första kammaren
vid förslagens öfverlämnande till ett särskildt utskott hunnit
i saken etablera en upprörd remissdebatt. Kungl. Maj:t synes
ej ha lämnat annan medbestämmanderätt åt kyrkomötet än
en satisfaktion af lagförslagen, i hvad de afse förändringar
i prästerskapets privilegier. För framtiden och hvad nva lagar
i samma ämne beträffar skulle kyrkomötet vara uteslutet från
allt inflytande. Herrar Billing och Heuman funno å sin sida
förslagen varsla onda tider för den svenska folkkyrkan, hvars
värdefulla ekonomiska själfständighet därigenom skulle rubbas.
Kyrkans betingelser för en ostörd och lycklig sammanlefnad
med staten skulle hotas, om kyrkan och dess tjänare blefve
nådehjon hos staten och hos en kanske snart oberäknelig
riksdag, där de andliga intressena kunde komma att gifvas till
lekboll åt nyckfulla politiska partier. Ecklesiastikministern, som
ansåg grundlagen lägga hinder i vägen för kyrkomötets framtida
medbestämmanderätt, fäste sig i sitt svar hufvudsakligen vid
privilegierna och häfdade, utan att inlåta sig på
principfrågan om kyrkans och statens inbördes ställning, den
uppfattningen att såväl kyrkan som hennes prästerskap borde kunna
hysa förtroende till nationen och dess representation. Hvarpå
biskop Billing i sin ordning genmälde, att han satte
prästernas löneintressen i andra rummet, kyrkans bästa i det första.
Det ligger onekligen en viss storhet i denna replik med en
klang, nedärfd från kyrkans stormaktsdagar. Å andra sidan
har kyrkan dock att räkna med verklighetens obevekliga kraf,
den enkla brödfrågan! Det oefterrättlighetstillstånd, som ligger
i status quo, innebär också en allvarlig framtidsfara för den
svenska kyrkan.
Oafsedt nu denna fråga, hvars reella innebörd icke skall
afgöras i detta sammanhang, synas de föreliggande lagförslagen
såsom helhet betraktade så goda och väl afvägda, att de
böra väcka tillfredsställelse hos såväl klerici som lekmän. Icke
minst torde det obefordrade och den svältlönade delen af det
ordinarie prästerskapet hälsa välkommen utsikten till befrielse
från ett ekonomiskt betryck, som måste i längden förlama äfven
en lågande hänförelse för den prästerliga gärningen. Skada blott,
att befrielsen icke kan komma så snart! Men man må icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
