Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Albert Carlgren
däst ett jämnställande.En lönekompensation i sådan riktning
kräfves ej blott af en mera tyngande arbetsbörda och dyrare
lefnadskost-nader. Utan kanske lika mycket på grund af det nordsvenska
prästerskapets isolering och afsaknad af så många kulturens
annorstädes lätt tillgängliga håfvor, uppfriskande kroppens och själens
slitna krafter. Man bör ej häller göra det omöjligt för en i
ödebygd undangömd, hårdt arbetande norrlandspräst att hålla
sina barn i skola, för att ej tala om att rikta sitt
föreställnings-lif med en resa eller sin hylla med några böcker. Allt under
det man klagar öfver prästens Q ärmande från sin tids bildning
och uppfattning äfven i de stycken, som kunna sägas höra hans
ämbete till.
Men äfven i detta hänseende får man lita till de särskilda
nämndernas urskiljning och goda vilja.
Ett lyckligt grepp är det onekligen att oaktadt staten till en
del öfvertager prästernas aflöning, likväl församlingen, som bäst
torde känna förhållandena, hvilka ju i vårt land äro så skiftande,
genom sitt ombud får jämte domkapitel och K. Maj:t sig
tillförsäkrad berättigadt inflytande i fråga om sina prästers
ekonomiska villkor. Att prästen bibehåller sin ställning såsom en
kyrkans tjänare i närmaste samband med den församling, som
själf valt honom till sin själasörjare, är i öfverensstämmelse med
den svensk-evangeliska kyrkans alla traditioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>