Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Harald Hjärne
att eventuellt afböja alltför vidlutseende konsekvenser, som vore
ägnade att ådraga oss farliga eller åtminstone besvärliga
förpliktelser utan motsvarande ersättning eller undsättning. Redan
nu kan det sägas, efter allt hvad som förefallit sedan 1905, att
våra maktägande dåförtiden begingo ett misstag, när de
under-läto att själfva vid unionsupplösningen taga initiativet till den
beryktade Novemberlraktalens otvetydiga kassering. I så fall
skulle såväl uppgörelsen med Norge som de efterföljande
förhandlingarna med andra makter ha kunnat taga en annan och
för oss gynnsammare form. Därmed må nu vara hur som
hälst, — det finns dock intet skäl att tro, att detta misstag
vållat oss någon obotlig skada.
Under Östersjöförhandlingarna har helt oväntadt för de fleste
den högst betänkliga Ålandsfrågan stått upp ur sin fémlioåriga
dvala. Det må alldeles lämnas därhän, hvadan denna
förargelse och fara kommit oss till del. Men i alla händelser måste
det betecknas såsom synnerligen oklokt, att denna fråga fått
komma på tal i vår riksdag och sålunda för vårt vidkommande
erhålla en onödig officiell hallstämpel. Utlandet kan förvisso
ej mycket påverkas af förment kraftiga meningsyttringar från
en riksdag, soin kort efteråt vid behandlingen af sin regerings
blygsamma sjöförsvarsäskanden afprutar en jagare och endast
efter en ovanligt tarflig partidebatt beviljar två torpedbåtar. Det
hade varit alldeles nog med de endräktiga uttalandena i pressen,
i synnerhet om man därvid besparat sig vissa mindre värdiga
och nästan gråtmilda toner af ängslan. Emellertid få vi äfven
härvidlag hoppas, alt det förhastade larmet icke gjort oss alltför
mycket förfång, och att vi må reda oss skickligare och bättre,
när Ålandsfrågan härnäst, såsom det knappt kan betviflas,
kommer å bane i en eller annnn ny skepnad.
Ålandsfrågans plötsliga uppdykande borde i tid fästa vår
uppmärksamhet på en annan lika ömtålig punkt, som faller
omedelbart under vårt eget ansvar, — nämligen Gotland.
Denna märkliga ö har fordom spelat en stor roll i vår och
hela norra Europas historia och kommer säkerligen jämväl
framdeles alt omtalas i storpolitiken. Ännu tillhör ju Gotland
Sveriges rike, fastän vi ej tänka tillräckligt allvarligt på betydelsen
däraf. Men om ön någon gång folie i främmande händer, då
skulle ej blott vårt område på ett nesligt sätt minskas, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
