Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
C. A. Reuterskiöld
verkligen anger. En demokratisering Sr nämligen i och för sig
icke detsamma som åvägabringande af jämnstrukenhet och
massvälde genom sänkande af allt som höjer sig öfver
genomsnittsmåttet, ned till eller under detsamma, utan snarare höjande
af massan till den grad af kulturell utbildning, som är
nödvändig för att så många som möjligt af det stora flertalet må
kunna vara och verka såsom samhällsorgan. Men ett bland
villkoren härför är just individualitetens bevarande, där den
finnes, och dess framkallande, där den ännu blott är till
såsom en utvecklingsmöjlighet. Ur denna synpunkt är det
alldeles klart, att visserligen alla inom folket böra beredas lika
tillfällen att inhämta ej lika, men minimum af vetande och
kunskaper, men ock att undervisningen, långt ifrån att böra
ordnas efter en enda typ eller från en enda utgångspunkt,
tvärtom borde göras så skiftande och flertypig som någonsin
vore praktiskt genomförbart. Huruvida härmed den moderna
idén om folkskolan som s. k. bottenskola kan anses vara så
alldeles förenlig, må väl vara tvifvelaktigt, men skall icke i
detta sammanhang närmare undersökas.
Hufvudsaken är med afseende härå, att landets unga
medborgare erhålla en sådan fostran, att de såsom vuxna — men
häller icke förr — kunna stå på egna ben utan att drifvas hit
eller dit af vindkasten och strömningarna i tiden och att de
icke i fostringens år slappna genom att behandlas som vuxna
eller tröttna genom att skonas från ansträngningar. Faran ligger
ej i för mycket arbete, utan i det myckna pratet härom. För den
skull är och blir ock folkundervisningens och skolväsendets
ordnande en uppgift af eminent politisk innebörd, må vara att den
i och för sig närmast icke är en politisk uppgift i vanlig
mening, lika litet som den närmast är en pedagogernas eller
barnafädernas uppgift, utan en statens och samhällets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
