Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utvandringen till Norge frän Värmland och Dal
301
»Det har händt, att personer från X. och grannförsamlingar,
hvilka vistats i Norge 20 t. o. m. 30 år, vid inträffade
invaliditetsförhållanden kärlekslöst blifvit återsända till den forna
hemförsamlingen och där fallit fattigvården till last, sedan den norska
staten genom förmedling af vederbörande s. k.
Befallningshafvande i Sverige af samma församling fått betaldt för såväl
’förskotterade’ medel som för — hemfrakten. Sådant är
upprörande.»
Synnerligen tryckande synes förhållandet vara för en
gränsförsamling, från hvilken meddelas: »Ifrån Norge sändas åter
till Sverige årligen rätt många svenska undersåtar, som råkat i
ekonomiskt obestånd till följe af sjukdom eller andra orsaker,
och det faller på E. kommuns lott att i första hand mottaga
dem, som anlända via C. och att sedan låta transportera dem
vidare samt förskottera transportkostnaden från Norge till C.
Ännu större olägenhet vållas dock därigenom, alt personer, som
lida af sinnessjukdom eller andra svåra sjukdomar, hemsändas
från Norge, öfverlämnas till E. fattigvårds styrelse att genom dess
försorg erhålla vård, till dess de sjukas hemortsrätt kunnat
utrönas; och detta kan understundom dröja länge och har icke
så sällan gifvit anledning till långvariga processer. På E.
fattiggård hafva t. ex. under innevarande år samtidigt vårdats 3 à 4
sådana sjuka personer, som varit ganska svårhandterliga.» —
Det är tydligt, att norrmännen göra processen kort. De köra
bara till närmaste punkt af gränsen och lassa af.
Det är ju knappt underligt, om en af redogörarne påpekar,
att, om möjligt vore, någonting borde göras för att stäfja detta
beteende.
Därom kan författaren icke uttala sig. Förmodligen kan
ingenting göras. Det man under unionstiden kallade politik har
gått Sverige i blodet. Och i det hela ser det ut, som vore vi
värnlösa mot alla, både hemma och ute, som sätta sig öfver
alla hänsyn. — En sak kan ju alltid göras: man bör i Sverige
sprida upplysning om saken, till begrundande af dem, som ärna
emigrera.
Hvad det moraliska tillståndet hos de återvändande angår, äro
uppgifterna i det hela ganska nedslående. Å de flesta håll talas
om sedlig och religiös tillbakagång. En pastor omnämner de
återkomna unga männens »rallarefasoner». Blott från ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
