Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiska uppgifter
327
Äfven våra ämbetsmäns utdaning genom grundligare
statsvetenskapliga studier har i senare tid kraftigt yrkats, senast i
denna tidskrift.1 Förnekas skall ej häller, att ett sådant behof
verkligen föreligger. Men uppgiften är ingalunda så lätt löst,
som vid första påseendet kan synas, nämligen genom
inrättandet af en ny examen, hvilken skulle fordras för civil
ämbets-anställning och på olika sätt kvalificeras för olika banor.
Ihågkommas måste nämligen, att ämbetsmannen dock i första hand
måste erhålla en juridisk utbildning, något som åtminstone till
en viss grad äfven blifvit erkändt. Denna juridiska utbildning är
nödvändig, emedan just statslifvet på alla områden, äfven de
ekonomiska, rör sig i rättsliga former, och emedan det är och måste
förblifva ämbetsmannens uppgift att icke blott iakttaga, utan
på sätt och vis också skapa dessa former. Juridiken är
vetenskapen om rätten såsom själfständig form för mänskligt
samhällslif, ingalunda blott för det enskilda, utan lika mycket för
det allmänna samhällslifvet, och den kan lika litet som andra
samhällsvetenskaper se bort från rättens samband med det
reala lifvet. Detta sker ej häller, utan undervisningen söker,
åtminstone numera och så långt möjligt är vid dessa
kurs-och tidsreglerade studier, tillvarataga och betona rättslifvets
ovillkorliga samband med framför allt de ekonomiska
förhållandenas utveckling. Naturligen är det dock mycket som brister
och måste brista.
Den statsvetenskapliga examen, som nu yrkas, har för den
skull sitt berättigande däri, att i densamma skulle ingå mera
af rent statsvetenskapliga ämnen och mindre af rent
rättsvetenskapliga. Men detta får icke ske på det sätt, att de
privaträttoliga ämnena alldeles uteslutas, ty därigenom skulle hela
examen upphöra att hafva en verkligt juridisk karaktär och i
längden icke anses tillfyllest ur administrativ synpunkt.
Orsaken härtill är det lika beklagliga som oförnekliga faktum, att
det ämne, som, efter ett sådant afskiljande af den borgerliga
rätten, skulle blifva det centrala bland de juridiska, nämligen
förvaltningsrätten, ännu saknar, ej minst i vårt land, nödig
vetenskaplig bearbetning och utveckling, må vara att, såsom
jag själf för några år sedan framhållit,2 denna i allt fall nu är
1 Af E. Heckscher i årg. 1908 sid. 79 ff.
5 I Statsvetenskaplig Tidskrift 1904 sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
