Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I handelsdepartementsfrågan
339
kompletteradt af ett centralt ämbetsverk för behandling af
handels-, sjöfarts- och industriärenden eller ett handelsdepartement
efter mönster af det moderna ministeriet och utan komplementet
af ett underlydande centralt verk? I själfva verket är det nog
en mycket vansklig sak att söka ge ett svar på denna fråga,
och härvid löper man lätt fara att förirra sig in på
spekulationer, som sakna det verkliga lifvets underlag. Sanningen i denna
sak torde nog också vara den, att man kan ernå goda resultat
på båda vägarna. Därför kan det också ligga en tanke i att
välja den organisationsform, som ur andra synpunkter synes
vara den fördelaktigaste. Härvid komma gifvetvis i betraktande
de ofvan utvecklade synpunkterna om den förenkling i
förvaltningen, som kan vinnas genom ett sammanförande i ett modernt
handelsministerium af de statsorgan, som nu hafva att
handlägga frågor rörande handel, sjöfart och industri. Det kan häller
icke förnekas, att eii sådan anordning skulle innebära en
förstärkning af regeringsmakten gent emot den underordnade
förvaltningen, och för dem, som förmena, att en utveckling därhän
skulle verka politiskt gagneligt, kommer naturligtvis denna
synpunkt att gälla mycket, äfven om det vore mera
tillfredsställande, om förstärkningen att boija med åvägabragtes på andra
förvaltningsområden, där behofvet af densamma visat sig mera
i ögonen fallande. Emellertid ligger det i sakens natur, att det
måste blifva en synnerligen svår och maktpåliggande samt
sannolikt också en tidsödande uppgift att’ ordna ett departement,
som skall öfvertaga bland annat en del af ett nuvarande
departements och - åtminstone ett stort centralt ämbetsverks
uppgifter och dessutom — hvilket icke är det minst viktiga —
tilläggas uppgifter, som äro fullständigt nya. De organisatoriska
svårigheter som härutinnan möta äro också så betydande, att
det icke skulle förvåna om vederbörande hesiterade en smula
inför desamma, och en tvekan i detta afseende blir förklarligare
och naturligare i samma mån som den föreställningen gör sig
gällande, att det med reformen åsyftade målet kan vinnas på
grunden af redan existerande förvaltningsformer.
På hvad sätt än det här vidrörda organisationsproblemet
kommer att lösas och huru betydelsefull den formella
gestaltningen af det eller de statsorgan, som skola i främsta rummet
bevaka affärslifvets intressen, än må vara, kommer dock huf-
Det nija Sverige II. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
