Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•352
Adrian Moliu
Från midten af förra århundradet kan man datera den
svenska utvandringen. Vid samma tidpunkt infaller också
öfvergången till det moderna näringslifvet i Sverige, ytterligt
försvårad genom fattigdomen på kapital, genom vissa handelspolitiska
förhållanden m. m., som försenade tillgodogörandet af landets
rika naturtillgångar genom en industri i modern mening. Full
fart tog utvandringen först under de mångenstädes ytterst svåra
missväxtåren på 1860-talet, som förde svält och nöd med sig i
de fattigare hemmen och i de förmögnare bragte oreda i
ekonomien för lång tid framåt. Från 1880-talet arbetade dessutom
jordbruket under i regel dåliga konjunkturer: små
afsättnings-möjligheter och låga priser, men allt dyrare arbetskraft. Det
sedan länge tunga skattetrycket blef härunder allt mer
besvärande. Slutligen hade jorden redan tidigt börjat belånas i stor
skala för genomförande af moderniseringar i driften, inköp af
jordbruksmaskiner etc., för att lättare komma öfver de
besvärliga arfskiftena, men kanske vanligast blott för att kunna hålla
affärerna löpande i de dåliga tiderna. Detta lyckades sällan. Lån
skola förräntas, och när räntorna inte kunde betalas, fick
gården säljas — och ägaren emigrerade.
Det var sådana jordägare, som inledde emigrationen. Det
är de, som brutit upp stora sträckor af Amerikas jord, och det
är de och deras ättlingar, som slagit sig väl fram därute och
nu utgöra kärnan af den svenska befolkningen i Amerika. Men
med kommunikationsväsendets snabba utveckling och
möjligheten till billigare öfverresor grep rörelsen alltmera omkring
sig: nu kom turen till landtarbetarne, till städernas
handtverkare och till kvinnorna. Hemmansägarne följdes snart nog af
hemmasönerna, som alltjämt utgöra en mycket talrik grupp af
utvandrarne. Äfven till deras emigration låg orsaken i
jordbrukets tryckta läge och klena utkomstmöjligheter, men
dessutom och inte minst i svårigheten för de yngre sönerna i
bondehemmet att, sedan gården icke ytterligare kunde klyfvas och
den äldste öfvertagit hemmanet, öfverhufvud erhålla jord att bryta
och bruka i hemlandet. Statsmakterna försummade att sörja
för en normal* tillgång på jord, ja, lagstiftningen hade dessutom
kringgärdat förvärfvet af jord med senfardiga och hindrande
bestämmelser. Här bjöd åter Amerika öppna möjligheter till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
