Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkskolan och emigrationen
355
händelserna, ofta hemskickade på skryt, tala också ett kraftigt
språk. Det lockar och drar. Men om de tusentals och åter
tusentals svenskar, som gått under därute i den hårda kampen
för tillvaron, om dem och deras öde talar ingen.
Svenskamerikanerna ha ofta också ett direkt egoistiskt
intresse i att locka hemmavarande släktingar öfver. De behöfva
deras arbete. Det kraftigaste medlet härtill är den gratis
hemsända resebiljetten, som där den kommer ofelbart väcker
amerikafebern. Men hur mången ung svensk man tänker på, att den
välvilligt sända biljetten, som för honom öfver till det nya
landet, får han betala många gånger om med sin unga arbetskraft
ute på farmen eller på verkstaden hos de frikostige gifvarne.
I samma riktning som svenskamerikanernas lockelser
verkar också emigrantagenternas direkta eller indirekta värfning.
Det är lätt att inse, hvad det betyder som emigrationsorsak,
att det finns en hel kår af driftiga och energiska personer,
utplanterade tätt nog i bygderna, för hvilka den största möjliga
utvandring måste vara ett direkt ekonomiskt intresse, och som
i sin verksamhet förfoga öfver den med en otrolig framgång
verkande reklamapparat, som de stora transatlantiska
ångbåtsbolagen skapat och med sina ofantliga ekonomiska resurser
alltjämt ytterligare utveckla.
Att både svenskamerikanernas lockelser och denna värfning
lyckas så väl, beror också, såsom jag i ett annat sammanhang
utförligare påvisat1, i stor utsträckning på de hemmavarandes
okunnighet om svenska förhållanden. Särskildt i våra af
utvandringen värst hemsökta bygder, där snart sagdt hvaije
familj har släktingar i Amerika, med hvilka man står i ständig
Jbrefförbindelse, känner man mycket bättre till amerikanska
förhållanden än svenska, vet t. ex. mycket mera om
arbetstillfällen och arbetsförtjänster i Chicago än i Göteborg. Amerika
kommer så i själfva verket att ligga den svenske hemmasonen
eller drängen långt närmre än närmaste större svenska stad.
Det är då klart, att tröttnar man på arbetet hår hemma, finner
det otacksamt och litet lönande, som man så lätt gör, så ligger
det ofantligt mycket närmre till hands för en ung man att resa
t. ex. från någon af Hallands skogssocknar till Amerika för att
söka arbete än till Göteborg. I Göteborg känner han ingen,
1 Det nya Sverige, 1908, sid. 132.
Det nya Sverige II. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
