Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
Herman Brulin
dess folkrättsliga tillvaro från början beror. Och samtidigt med
de-putationens audiens begicks ett nytt och knappast mindre eklatant
åsidosättande utaf en annan bestämmelse i samma fördrag,
denna gång icke af någon våghalsig äfventyrare bland Balkans
vilda berg, utan af den äldste och högst vördade bland
Europas monarker, själf jämte sultanen den ende kvarlefvande af
de statschefer, som en gång med egen hand och insegel
ratificerade 1878 års Berlin-traktat.
Turkiet torde för tillfället ej haft sin armé fullt disponibel,
åtminstone ej mot både den store och den lille rättskränkaren.
Men det är lyckligare ställdt än så, det har i stället att tillgå
de folkrättsliga fördragens »fredliga skyddsåtgärder», som ju
för ett land i dess ställning »alltid och under alla
omständigheter bli det bästa och tillförlitligaste fosterlandsförsvaret».
Värdet af permanent neutralitet och skiljedomsfördrag har
visserligen sultanen icke tillfälle att pröfva, men det måste väl i den
folkrättsliga rimlighetens namn åligga Berlin-traktatens
undertecknare ett samfälldt ansvar för det stora verkets
upprätthållande! Hur delta ansvar skall göra sig gällande, är ännu i
denna stund något dunkelt, men opåtaldt kan ju ej traktaters
helgd få brytas — så förkunnas åtminstone från skilda håll
med bibehållet allvar. Visserligen är det ingen, som ens
antyder såsom tänkbart, att sultanens ställning som Bulgariens
su-zerän skulle upprätthållas eller hans suveränitetsrättigheter i
Öst-Rumelien, Bosnien och Herzegovina återställas. Men
kanske kan Turkiet i stället göra sig räkning på en lösning, som
afsåge att i någon mån ge hvar och en sitt, som till en viss
grad skulle tillgodose Greklands, Serbiens, Montenegros, kanske
äfven Rysslands alla i lika hög grad folkrättsligt ogrundade
anspråk, och som gåfve själfva Turkiet — finansiellt understöd att
hålla sina utländska fordringsägare skadeslösa. Och blir det
också svårt att i den slutliga uppgörelsen finna en enda af
Turkiets kränkta rättigheter häfdad, så kan sultanen med
gammalturkisk flegma slå sig till ro i vetskapen att det i alla
händelser inte var första gången, som hans fördragsenliga rätt
framgångsrikt och ostraffadt blifvit trampad under fötterna.
Historien om Berlin-traktatens gradvis och på det hela
taget kamplöst skeende upplösning innehåller för en
uppmärksam iakttagare ett och annat af intresse. Anmärkningsvärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
