Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 Adrian Molin
godkänd, var den ofvan antydda om rätt för låneförmedlare
att lämna förskott å egnahemslån mot annan säkerhet
än-första inteckning — en rätt, som strängt taget låneförmedlare
redan förut kunnat ta sig, då ju ingen kunnat afgöra i hvad
mån ett åt lånetagare utlämnadt förskott bestridts med
statsmedel eller andra till låneförmedlarens förfogande stående medel.
De i 1907 års proposition föreslagna lättnaderna för
egnahemsföreningar och allmännyttiga egnahemsbolag att tjänstgöra
som låneförmedlare äro alltså ställda på framtiden. Det
förtroende, som tillmätes dessa föreningar och bolag, är
karakteristiskt för egnahemslånevillkoren och för den åskådning, som
bestämt dem. Föreningar och bolag, som bildas för att direkt
och uteslutande arbeta i egnahemsrörelsens tjänst, har man
ansett sig böra alldeles särskildt hålla efter, så att de inte lura
staten. Naturligtvis kunna dessa föreningar och bolag vara lika
vederhäftigt skötta som hushållningssällskapen. Men de kunna
inte skjuta framför sig den lilla etiketten »kungl.», som för
egnahemslagstiflarne måtte ha betydt mer än en än så
vederhäftig ekonomisk ledning. De medel man valt att gardera staten
mot bolagen och föreningarna ha för visso också varit effektiva —
ända därhän att man i stort sedt besparat staten obehaget att
ha med dessa obskyra företeelser att göra. Här är man framme
vid en af de centrala punkterna i hela frågan, en fråga af så
mycket djupare innebörd, som det, sådana bestämmelserna för
egnahemslånefonden nu en gång äro, faktiskt beror både först och
sist på låneförmedlaren, hans klarsynthet och goda vilja, huru
pass lätt det blir för vårt småfolk att utnyttja lånemöjligheterna.
Hushållningssällskapen ha med en berömvärd villighet åtagit
sig det uppdrag som låneförmedlare, hvilket statsmakterna
tilltänkte dem, när lånefonden upprättades. Men uppgiften hör
icke till de lättaste, och den ligger åtskilligt på sidan om deras
egentliga verksamhet. Det kan därför icke förvåna, om
hushållningssällskapen icke i regel gått till verket med den entusiasm,
som en ny och vansklig uppgift kräfver. De ha genom sina
förvaltningsutskott eller egnahemsnämnder efter bästa förstånd
handlagt inkomna ansökningar och därmed gjort sin skyldighet.
Men några försök att påskynda egnahemsverksamheten och söka
länka den in på goda utvecklingsvägar ha endast
undantagsvis försports. Och därför kan man icke klandra dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
