Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statens egnahemspolitik
473
ningarna åter skola bjuda säkerhet, på hvilken ställas samma
rigorösa kraf som i fråga om egnahemslånefonden. Trots detta
har redan under det första året fonden varit tillgänglig ett
flertal föreningar och bolag användt sig af densamma, under det
att hittills intet hushållningssällskap låtit locka sig af de
gynnsamma villkoren. Äfven här möter alltså krafvet att få till stånd
ett förtroendefullt samarbete mellan staten och det privata
egnahemsarbetet.
Hur detta samarbete skall i detalj ordnas kräfver sin särskilda
undersökning. Så mycket bör dock utan vidare stå klart, att vill
staten framgång för egnahemssaken, så måste den vara beredd att
sänka sina fordringar på oomkullrunklig säkerhet för sitt
ekonomiska stöd, för att i stället förtroendefullt ta hänsyn till den
borgen, som ligger i personliga kvalifikationer hos låntagarne
och en ekonomiskt vederhäftig ledning af
låneförmedlingsföre-tagen. Garantier skall staten söka icke på det formellt
juridiska utan på det praktiskt ekonomiska gebietet. Det är ur
nationalekonomisk synpunkt sämre att mot förstklassig
säkerhet hjälpa fram egnahem med för klen rygg, som sakna
förutsättningar i natur och läge för en bärkraftig ekonomi, än att
mot privatekonomiskt sedt sekunda säkerhet skapa lifskraftiga
småbruk. I grund och botten är den ekonomiska soliditeten
hos det egna hemmet inte bara ett nationalekonomiskt kraf,
den är också den bästa borgen för de utlämnade statslånen.
Ett beaktansvärdt praktiskt uppslag till ordnande af detta
samarbete har emellertid i dagarna framkommit i en skrifvelse,
som Centralstyrelsen för Nationalföreningen mot emigrationen
i dessa frågor ingifvit till k. m:t.
Tankegången är i stort sedt densamma, som ofvan antydts.
I skrifvelsen framhålles, huru föreningar och bolag måste för
sina lån ur statens lånefonder bjuda en säkerhet, på hvars
soliditet statskontoret ställer de strängaste fordringar. Statens
säkerhet för de till hushållningssällskapen utlämnade lånemedlen
åter, såväl deras reglementsenliga återbetalning till fonderna som
deras rätta användning, ligger så godt som uteslutande i det
förtroende staten anser sig kunna hysa till hushållningssällskapen
såsom officiella, af staten själf understödda institutioner,
underkastade offentlig kontroll. Att det framför allt kommer an
på detta förtroende, visas bäst däraf, att det finns hushållnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
