Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra ämbetsmän.
Kamrarnes s. k. stora remissdebatt — eller
»remissdebatten» kort och godt — är ett rätt intressant exempel på
huru konstitutionella former utdanas och omvandlas. Hvarje
ingifven kungl, proposition eller väckt motion kan ju vid
remitterandet till vederbörligt utskott gifva anledning till
preliminära erinringar, hvilka redan å detta stadium
framföras, utskottet till den fingervisning, som talarens
personliga auktoritet och hans anmärkningars reella innebörd
påfordra. De yttranden, som falla vid remissen af statsverks
-propositionen, hafva också delvis lika karaktär och samma
syfte. Men lika ofta händer det, att talarne lämna
förhandlingens egentliga föremål helt åsido för att i stället
framföra sina vällofliga tankar öfver ett och annat, som sig
i förvaltningen tilldragit, kunnat eller tilläfventyrs kan komma
att sig tilldraga. Ibland kanske också om ärenden, hvilkas
sammanhang med K. M:ts förvaltning skulle vara svårt nog
att utreda. Riksdagsordningens föreskrift, att talare skall
yttra sig öfver de frågor, »som under öfverläggning komma»,
är för en gång fullständigt suspenderad under stillatigande
samtycke af alla medverkande parter. Det hör nämligen
till de representativa institutionernas psykologi, att man
nödvändigtvis behöfver vissa tillfällen för att mera otvunget
sjunga ut, hvad som ligger en om hjärtat, utan att precis
taga hänsyn till motionen n:r 00 eller statsutskottets
utlåtande n:r XY. Om också den politiska betydelsen af
remissdebatten inte är särdeles stor, har den sålunda en
psykologisk effekt som säkerhetsventil, på samma gång den ger
de parlamentariska fäktarne en liten extraträning, innan
dusterna börja på fullt allvar.
Det nya Sverige IV 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
